Bokrecension: Vinterverk av Stephen King

BerĂ€knad lĂ€stid: 7 minuter ⏳

Första recensionen som laddas upp frĂ„n Gotland, dit jag flyttat. VĂ€rt att uppmĂ€rksamma 😉

Ni kanske minns att jag lÀste SommardÄd för lÀngesen?
Efter mycket letande snubblade jag över andra delen, Vinterverk, pÄ ett antikvariat. Döm om min lycka!

Som jag nÀmnde i recensionen för SommardÄd sÄ Àr de hÀr tvÄ böckerna frÄn början en och samma.

Det svenska förlaget Legenda som gav ut Kings böcker pÄ svenska (innan Bra Böcker köpte upp dem) hade nÀmligen nÄn kul idé om att dela upp mÄnga av de tjocka böckerna i tvÄ delar. Med blandat resultat. Romaner funkar det urdÄligt med, samlingar som denna aningens bÀttre, men idén Àr ÀndÄ rÀtt korkad till att börja med.

Vinterverk Àr iallafall andra delen i den serie med lÄngnoveller som kretsar kring Ärstiderna. I SommardÄd lÀste jag vÄr- och sommarberÀttelserna, och nu var det alltsÄ dags för höst- och vinterberÀttelserna. Innan jag sÀtter igÄng mÄste jag dock peka ut det lustiga i att tvÄ av dessa fyra berÀttelser blivit extremt framgÄngsrika filmer.

I SommardÄd var det VÄrbedrift (Rita Hayworth and the Shawshank Redemption) som blivit film under den svenska titeln Nyckeln till frihet, och i Vinterverk Àr det berÀttelsen HöstgÀrning (The Body) som filmats med titeln Stand by Me. Och det lustiga Àr vÀl egentligen inte att de filmtiserats (vilken King-berÀttelse har inte filmatiserats, liksom?), utan att de bÄda blivit filmer som Àr vÀldigt otypiska för King.

De innehÄller mycket lite skrÀckelement, och desto mer finstÀmd vÀnskap.

Hur som helst. Stand by Me fick jag se första gÄngen i skolan nÀr jag gick i sjuan, och jag Àlskade filmen.

NÀr sen eftertexterna berÀttade att den var baserad pÄ en berÀttelse av King gick mitt trettonÄriga jag nÀstan i taket. Men konstigt nog har det dröjt Ànda tills nu innan jag lÀst boken. Till viss del har det vÀl handlat om att jag varit rÀdd att bli besviken pÄ berÀttelsen, eller börja ogilla filmen (som numera Àr en av de filmer jag sett flest gÄnger).

Men jag borde naturligtvis inte ha oroat mig. HöstgÀrning, som man valt att kalla den pÄ svenska, Àr en extremt bra lÄngnovell.

Den handlar om tolvÄrige Gordon och hans tre vÀnner Chris, Teddy och Vern, som ger sig ut pÄ en lÄng vandring precis innan skolan börjar igen efter sommarlovet. MÄlet för vandringen Àr liket av den jÀmnÄrige Ray Brower, som varit försvunnen i tre dygn och som hittats av traktens vÀrstingar, som inte rapporterat saken till polisen. De fyra pojkarna tror att det ska bli en riktigt Àventyr.

Att se ett lik, det Àr ju coolt! Och nÀr de kommer tillbaka kommer de vara i nyheterna och kanske till och med fÄ medalj. Och visst blir det ett Àventyr, men för Gordon blir vandringen ocksÄ en tydlig grÀns mellan barndomen och vuxenvÀrlden.

Kort sagt Àr den hÀr berÀttelsen infernaliskt bra. Den Àr ungefÀr 170 sidor lÄng men jag vill aldrig att den ska ta slut. Jag Àlskar hur den Àr uppbyggd som den vuxne Gordies tillbakablickar, och hur vackert den skildrar den rÄa men kamratliga jargongen mellan de fyra vÀnnerna som stÄr pÄ grÀnsen till vuxenvÀrlden.

Den har uppenbara sjÀlvbiografiska inslag frÄn Kings sida, vilket gör det hela sÄ mycket bÀttre och mer gripande. Jag blev dessutom förvÄnad över hur nÀra filmen har hÄllit sig till sin förlaga. Alla Àndringar som gjorts i filmen Àr om inte bÀttre sÄ Ätminstone precis lika bra.

Jag förstÄr varför King sagt att Stand by Me Àr hans favoritfilmatisering, för nÀr jag nu lÀser förlagan finns det ingenting som filmen inte fÄtt med.

Den sista lĂ„ngnovellen heter Vinterverk och Ă€r inte lika bra som HöstgĂ€rning. Den handlar om en mystisk herrklubb som inte riktigt Ă€r en herrklubb, och de historier som berĂ€ttas dĂ€r om kvĂ€llarna. En iskall och stormig kvĂ€ll strax innan jul berĂ€ttar en man vid namn McCarron sin berĂ€ttelse, om den gravida ensamstĂ„ende kvinna han mötte dĂ„ han praktiserade som lĂ€kare, och om hur hon blev en av de första kvinnor som anvĂ€nde sig av andningsprofylax – nĂ„got som ledde till ett mardrömsscenario.

Vinterverk mÄ vara obehaglig och nÀstan överraskande blodig, men personligen gillar jag den inte sÀrskilt mycket. Jag tror det beror pÄ att den Àr sÄ splittrad. Till viss del handlar det om den mystiska klubben (anar jag kopplingar till Det mörka tornet?), till viss del om berÀttelsen om andningsprofylax.

Det hade rÀckt med en, tycker jag. Det hÀr blir lite för mycket att koncentrera sig pÄ och samtidigt kÀnna sig engagerad.

Sammanfattningsvis Àr den hÀr boken vÀrd att lÀsas bara pÄ grund av den första berÀttelsen, precis som SommardÄd var vÀrd att lÀsas bara för den andra berÀttelsen.

Men det Ă€r en bra samling, en vĂ€ldigt bra samling, pĂ„ grund av just de hĂ€r tvĂ„. Samlingen Ă€r ett av Kings tidigaste verk och bĂ€r spĂ„r dĂ€rav – sprĂ„ket Ă€r aningens mindre finslipat, mer trubbigt (och översĂ€ttningen Ă€r inte lika bra som i de nyare böckerna), men i berĂ€ttelserna ligger en rĂ„ urkraft som jag saknar i Kings senare verk.

I sina tidiga böcker Àr King full av energi och jÀvlarannamma, och det riktigt sprakar om kreativiteten. Det Àr kul att lÀsa hans Àldre verk, för Àven om hans stil och sprÄk blivit jÀmnare och trevligare att lÀsa med tiden, sÄ lyser berÀttelsernas egen kraft igenom hÀr pÄ ett helt annat sÀtt. Och berÀttelsen Àr ju, nÀr allt kommer omkring det enda viktiga, som King sjÀlv pekar ut.

InlÀgg senast uppdaterat: 1 mars, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag pĂ„ 1MiljonBoktips.se đŸ˜Č
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du mÄste bekrÀfta din prenumeration via e-post för att delta i tÀvlingen. Vi skickar aldrig skrÀppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda pÄ mer i vÄr Integritetspolicy.

Har du lĂ€st nĂ„gon bok som Ă€r nĂ€mnd i inlĂ€gget? LĂ€mna din recension nedan 👇