Webbplatsen innehåller reklam genom annonslänkar för Nextory, Bokus och BookBeat.

3 biografier om starka kvinnor att läsa

Beräknad lästid: 8 minuter ⏳

1. Fem kvinnor som förändrade världen av Ulla Britta Ramklint (2017)

«Underhållande och spännande läsning som gör en lite mer allmänbildad på kuppen. Rekommenderas starkt!»Hallandsposten

Fem kvinnor som förändrade världen fångar tidsandan när 1800-tal övergick i 1900-tal. Här möter vi fem kvinnor som var pionjärer inom olika områden, men som förenas genom självständigt tänkande och gripande levnadsöden. Porträtten genomsyras av den individualism som var kärnan i dessa kvinnors existens.

Sarah Bernhardt (1844-1923) – den första äkta världsstjärnan i underhållningsbranschen. Under första världskriget ordnar hon en egen ambulansservice i Paris och tigger ihop förnödenheter till de lidande. Hennes karriär tog fart redan på 1860-talet och hennes karisma når snart den europiska publiken och hon dyrkas till slut över hela världen.

Gertrude Bell (1868-1926) föds in i en välbärgad familj där flickor betraktas som något harmlöst dekorativt. Men Bell blir den första engelska kvinna som tar examen i modern historia vid Oxford och öppnar så småningom ett arkeologiskt museum i Bagdad.

Coco Chanel (1883-1971) har ett fenomenalt sinne för kläder, dofter och affärer. Hon är en pionjär när det gäller att inse vikten av PR och exklusiva nätverk. Men hon samarbetar också med tyskarna under andra världskriget och försöker driva igenom en egen plan om förhandlingsfred mellan Churchill och tyskarna.

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) blir tidigt ett »bekymmer» för familjen – hon anses lida av hysteri och dör till slut av en hjärntumör. Dessförinnan har hon tagits upp i den inre kretsen av svenska författare, beundrad och angripen för sina djärva skrifter.

Dorothy Parker(1893-1967) börjar sin karriär som teaterkritiker på Vogue. Hon skriver poesi och manus för Hollywood, reser till inbördeskrigets Spanien och umgås med Ernest Hemingway och Scott Fitzgerald.

Kulturjournalisten Ulla Britta Ramklint berättar medryckande, inlevelsefullt och inspirerande om dessa kvinnor.

Det är en uppvisning i hur man med skaparkraft, mänsklig drivkraft och tillräcklig vilja kan påverka sitt öde.

«De första fotograferna. Introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige är en grundlig inventering av hur den optiskt-kemiska metoden att framställa bilder upptäcktes, utvecklades och togs emot i världshuvudstaden Paris och det förindustriella Sverige.» Svenska Dagbladet

År 2003 var ett historiskt år i Sverige. Av den dryga halvmiljonen stillbildskameror som under året såldes var för första gången över hälften digitala. Stillbildsfotografin genomgår för närvarande en revolution på sin väg in i den digitala tidsåldern.

För första gången på 150 år utmanas den kemiska fototekniken på allvar en teknik som i princip sett likadan ut sedan Daguerre introducerade tekniken i Paris 1839.

De första fotograferna beskriver hur en handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige. Sällan i teknikhistorien har världen fått ta del av en så komplett lösning, men få visste vad Daguerres uppfinning egentligen skulle användas till.

Det blev löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna som under årslånga resor spred fotokonsten till rikets provinser. Under 1840-talet besökte Benzelstjerna en mängd svenska städer: Söderköping, Norrköping, Motala, Vadstena, Eksjö, Västervik, Visby, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Helsingborg

Tyvärr är vår tidiga fotohistoria bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten lämnade få daguerreotyper efter sig. Istället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar.

Det är bland annat det här materialet som Björn Axel Johansson grundar sin berättelse på. Här berättas om de första fotografernas drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat land som stod på tröskeln till den industriella revolutionen.

2. Drömmar om lufthavet: berättelsen om en kvinnlig flygare på trettiotalet av Gösta Arvastson (2012)

Mycket talar för att Hedvig Nordvall hade en säregen förmåga att fokusera. Hon visste vad hon ville. Greve Douglas Hamilton, som startat en flygskola i tjugotalets hoppfulla klimat, behövde hennes egenskaper för att lyfta fram det seriösa innehållet i skolan. För det nystartade flygbolaget ABA var hon ett fynd.

Som kvinna var hon en intressant symbol för frigörelsetemat i det nya tekniksamhället. Samtidigt hade hon en ovanlig begåvning, hon hade lätt att lära nya saker och var en god mekaniker. Hon förstod sig på flygplan och motorer. Det fanns ett modernt inslag i hennes karaktär som värderades högt.

Men hennes egen dröm var någonting annat, att få röra sig i luften på egen hand och flyga till solens Afrika och sedan över havet till Rio de Janeiro. Att undersöka varför himlen var så blå och att flyga ensam genom tiderna. Drömmen var stark nog att bära henne genom trettiotalet.

Den hade varit som en såpbubbla som skimrade i regnbågens färger.

Just när hon skulle fånga den så försvann den.

Drömmar om lufthavet berättelsen om en kvinnlig flygare på trettiotalet bygger på hennes dagbok och ger oss nya perspektiv på det svenska samhällets förvandling under ett avgörande moderniseringsskede. Det är en ögonvittnesskildring av trettiotalets vardagsliv som avslutas med en analys av drömmarnas betydelse som ett rörligt tankegods mellan fantasi och verklighet.

Gösta Arvastson är etnolog och professor emeritus vid Uppsala universitet. Han intresserar sig för moderniseringsprocesser och har i sin forskning behandlat arbetslivets förändring i storindustriella miljöer, bland annat i Slutet på banan: kulturmöten i bilarnas århundrade (2004). Ett annat fokus är storstädernas framtid, socialisation, kulturmöten och etnologins metoder.

3. Jag var hon: tio berättelser från kvinnorna som överlevde av Madeleine Gartéus (2020)

Esters dotter gömde sig i Pippi-tältet när pappa slog hennes mamma. Johanna blev tillsagd att sova på golvet som en hund och Adelina tvingades till sex ett par dygn efter att ha fött barn.

De är tre av de tio kvinnor som berättar, men de delar tusentals kvinnors öde.

Kvinnor blir slagna, hotade, hånade, våldtagna, kontrollerade och nedvärderade. Skulden är mannens, men kvinnorna förtjänar att vara mer än brottsoffer i statistiken.

Kvinnorna i boken överlevde. Annie är död.

Jag var hon är en intervjubok om tio kvinnor som berättar om hur de förtryckts och misshandlats av sina män.

20% av intäkterna går till kvinnojourerna. Unizon.

Inlägg senast uppdaterat: 10 oktober, 2021

Grundare hos 1MiljonBoktips.se
Nabil heter jag och är grundaren av 1MiljonBoktips. Jag är, som namnet på sajten avslöjar, helt galen i böcker & ljudböcker! 📚

Jag har därför valt att starta den här sajten i syfte att publicera mina alldeles egna boktips i hopp om att det hjälper människor där ute att finna en ny bok att bläddra i eller en ny ljudbok att lyssna på 🎧

Just nu kan du lyssna på ljudböcker gratis i hela 30 dagar via ljudbokstjänsten Nextory, något vi är väldigt måna att tipsa om då vi tycker det är en helt fantastisk deal. Se även till att se vår stora jämförelse av de olika ljudbokstjänsterna 👈

Stort lycka till i ditt sökande! 🙏
Senaste inläggen av Nabil (se alla)

Har du läst någon bok som är nämnd i inlägget? Lämna din recension nedan 👇