Om du är på jakt efter att börja designa spel, vad är bättre än att ta del av 2 historier som tydligt visar när människor lyckats med just det?
1. Insert Coin av Ludde Nordensköljd (2017)
Insert Coin: Arkadspelens uppgång och fall i Sverige är historien om grunden för det svenska dataundret. Om entreprenörskap, spelkultur och moralpanik. Kring millennieskiftet började arkad- och flipperspelen försvinna från biljardhallar, kaféer och restauranger runt om i landet.
Samtidigt blev Svenska Spels Jack Vegas-automater en allt vanligare syn. En vanlig uppfattning är att konsolspelen hade hunnit ikapp tekniskt och att arkadspelen därmed spelat ut sin roll. Men kan det verkligen ha varit så enkelt? Insert Coin är både en nostalgisk återblick och intressant nutidshistoria.
Här möter vi utställarna, generalagenterna, spelarna och myndigheterna, samt upplever spelen och platserna på nytt. Nyckelpersoner inom branchen delar med sig av erfarenheter som sträcker sig från 1940-talet fram till idag.
Innan de första skärmförsedda spelautomaterna introducerades i början av 1970-talet bestod marknaden huvudsakligen av jukeboxar, enarmade banditer och flipperspel. Men snart var arkadspelen i princip överallt: i köpcentrum, gatukök och tobaksbutiker. Under guldåldern var kassaflödet så stort att det inte var ovanligt att bankerna ringde automatfirmorna när de behövde växel.
Här finns historien om hur ett svenskt företag i praktiken räddade den amerikanska speljätten Atari under deras första, skälvande år. Spelare och samlare minns spelen och hallarna där man träffades. Den beryktade spelhallen Alexander Lucas i Stockholm sätts under lupp.
Stället beskylldes för allt från att få ungdomar att skolka från skolan och göra inbrott i varuhus, till att frammana barnprostitution. Resultatet blev en ny lag i början på 1980-talet som skulle få förödande effekt på branschen en lag som lever kvar än idag.
Vad är motiven bakom att de förhållandevis hårda reglerna upprätthålls, trots att samhällets syn på data- och tv-spel har ändrats markant under de gångna trettiofem åren? Rikligt illustrerad med tidigare opublicerat bildmaterial i form av broschyrer, logotyper, fotografier och brev, målar boken upp en autentisk bild av en era som varade i drygt ett kvarts sekel.
Från att ha varit ett av de världsledande länderna inom arkadspel blev Sverige ett av de främsta dataspelsproducerande länderna. Fröet såddes i dunkla lokaler bakom spakar och knappar. För första gången kommer här berättelsen om arkadspelens uppgång och fall i Sverige.
2. Minecraft: block, pixlar och att göra sig en hacka – Historien om Markus ”Notch” Persson och spelet som vände allt upp och ned (2012)
För tre år sedan var Stockholmsbon Markus ”Notch” Persson en okänd och uttråkad programmerare. Idag är han en världskändis. Allt tack vare ett märkligt litet hobbyprojekt som blev större än någon kunnat ana.
Minecraft, spelet Markus skrev ihop på fritiden, har trollbundit mer än 30 miljoner spelare och gjort Markus till mångmiljonär. Det har också fått flera av vår tids mest framstående teknikprofeter och investerare att spärra upp ögonen. För spelet är inte bara en ytterst lönsam internetfluga, utan också en skapelse som vänder upp och ned på flera vedertagna sanningar om nätkultur, ekonomi och marknadsföring.
Markus själv är lika delar nörd och superstjärna. I boken berättar han för första gången historien om sitt liv. Om den gamla skolbänken full med Lego som han har kvar än idag. Om den första datorn som pappa Birger en dag kom hem med till lägenheten i Salem utanför Stockholm. Men också om att växa upp i en familj som präglats av konflikter.
Minecraft i sig kan tyckas simpelt för den oinvigde. Mest av allt liknar det en digital version av Lego – klossar staplas ovanpå varandra med allt mer komplicerade konstruktioner som resultat. Ingenting kunde vara mer annorlunda än de bombastiska krigsspel som storföretagen plöjer ned miljarder i. Men Minecraft utövar ändå en sällsam dragningskraft på sina miljontals spelare.
Minecraft: Block, pixlar och att göra sig en hacka, är en historia om osannolika framgångar, halsbrytande summor pengar och ett skolexempel på den digitala utvecklingens kraft att skaka om affärsmodeller i grunden. Men det är också en personlig berättelse om skapande, utanförskap och känslan av att inte passa in. Och framförallt om hur en kreativ galning som tillåts vara just det ibland kan uträtta storverk.
Vad är speldesign?
Speldesign ligger under det bredare fältet videospelsutveckling och hänvisar till användningen av kreativitet och design för att utveckla ett spel för underhållning eller utbildningsändamål. Det handlar om att skapa övertygande berättelser, karaktärer, mål, regler och utmaningar som driver interaktioner med andra karaktärer, användare eller objekt.
Speldesign är ett spännande, givande och mångfacetterat område med lovande jobbmöjligheter. Men att bli speldesigner kan vara en utmanande resa. Passion, tålamod och uthållighet är viktigt!
Se vad som krävs för att bli en framgångsrik speldesigner och få förstahandsinsikter från Troy Dunniway, en prisbelönt AAA-speldesigner och chef på stora studior som Microsoft, EA och Ubisoft. Troy hjälpte till att skapa speldesignkursen på CG Spectrum, en Unreal Academic Partner.
Vi hoppas dessa 2 böcker ger dig motivationen att börja studera speldesign.
Vad gör en speldesigner?
En speldesigner är den kreativa drivkraften som ansvarar för att få ett spel till liv. De är i allmänhet en korsning mellan en författare, konstnär och programmerare.
”Det är ett tvärvetenskapligt jobb som ofta kräver att du förstår lite av allt”, säger Troy, som har skickat över 100 titlar på nästan alla plattformar och genrer.
”Det handlar inte bara om att spela spel och ha idéer. Du behöver inte bara förstå hur du tillämpar dina idéer på många olika, och ofta motstridiga, områden av speldesign, du måste också förstå HUR man designar, VAD man ska designa, NÄR man ska designa. varje funktion och VARFÖR du designar det du designar.”
”Varje spel består av ett antal olika spelsystem, mekaniker och funktioner som alla samverkar för att skapa en rolig och engagerande upplevelse för spelarna.”
Mer om jobbet som speldesigner
Även om jobbet varierar beroende på studions storlek, kan ansvarsområden inkludera:
- Utveckla handlingen, karaktärens bakgrundsberättelser och dialog
- Utveckla spel, regler och poängsystem
- Bestämma svårighetsgraden
- Bygga gränssnitt och miljöer
- Nivå och världsdesign
- Programmering/skript
- Digital redigering
- Bildåtergivning
- Testning
Du måste också vara en bra kommunikatör som tydligt kan förmedla en historia eller ett budskap som engagerar din spelare och motiverar dem att agera. Du måste veta hur man uttrycker enkla idéer, övertygar människor om dina idéer och ger och tar emot feedback.
Jobbmöjligheter inom speldesign
Att få ett bra jobb i branschen kräver hårt arbete och engagemang. Belöningen är förstås att få försörja sig på att skapa TV-spel vilket onekligen är en vardagslyx.
Du kommer att behöva ha viss teknisk kunskap och konstnärlig skicklighet, såväl som en förståelse för hur man gör något roligt, tilltalande, intäktsbart och beroende av spelare.
Eftersom det är en så mångsidig bransch kan du behöva bära många hattar. I en stor studio kan ditt jobbfokus vara snävare än på en mindre studio med en handfull anställda. Till exempel kommer ett team på 5-10 anställda att fungera väldigt annorlunda än ett team på mer än 1 000 personer som på Ubisoft eller EA.
Det är också viktigt att notera att om du studerar speldesign, kommer du inte nödvändigtvis att bli en ”speldesigner”. Det finns många olika jobb att välja mellan, och med teknikens utveckling så snabbt skapas nya jobb hela tiden.
Några av rollerna inkluderar:
- Spelförfattare
- Storyline-utvecklare
- Spelartist
- Innehållsdesigner
- Programmerare/systemdesigner
- Världs- eller nivådesigner
- Användargränssnittsdesigner
- Junior eller huvuddesigner
- Kreativ chef
Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022