Efter att ha läst engelska vid University of Bristol publicerade Angela Carter många verk genom hela sitt liv trots att hon dog 52 år. Romaner, novellsamlingar och facklitteratur utgör Carters stora mängd publicerade verk.
Med starka feministiska ideal, banbrytande tabuinnehåll och en livlig användning av den gotiska genren, är Carters arbete fortfarande framträdande och engagerande.
1. Den magiska leksaksbutiken
En av de stora brittiska efterkrigsförfattarna
»Den mest oberoende och egensinniga engelska författaren någonsin.« Salman Rushdie
»Den magiska leksaksbutiken lämnar en skarp och oroande eftersmak. Under den samtida ytan hörs ekon av bland andra Lewis Carroll.« The New York Times Book Review
En natt vandrar Melanie genom familjens trädgård i sin mors bröllopsklänning. När hon ska klättra in igen råkar hon ha sönder klänningen. Morgonen därpå är hela hennes värld sönderslagen. Hon tvingas flytta ifrån barndomshemmet, till släktingar hon aldrig träffat: Tant Margaret, vacker och stum, kommunicerar bara genom skrivna lappar, och hennes två yngre bröder, Francie, vars eleganta musik inte precis rimmar med hans klumpiga natur, och den oberäknelige Finn, som spionerar på henne genom ett hål i väggen. Sist men inte minst den tyranniske morbror Philip, som lever för dockorna i naturlig kroppsstorlek han skapar i sin underliga leksaksaffär.
Den magiska leksaksbutiken utspelar sig på sextiotalet men utgör samtidigt en lek med både den gamla gotiska genren och den viktorianska romanen. Romanen hör till Angela Carters viktigaste – och därmed till klassikerna inom brittisk romankonst på 1900-talet.
I svensk översättning av Magnus K:son Lindberg och med ett förord av Jonas Thente.
ANGELA CARTER [1940-1992] var en brittisk romanförfattare, novellist, poet, dramatiker, essäist och manusförfattare. Hon debuterade 1965 med romanen Shadow Dance. Redan tidigt i författarskapet tilldelades hon prestigefyllda priser som The Somerset Maugham Prize och The John Llewellyn Rhys Prize. Carter har rankats av The Times som en av de tio största brittiska efterkrigsförfattarna.
»Magisk roman. Sexig, excentrisk, romantisk, lurig.« Village Voice Literary Supplement
2. Den nya Evas passion
En av de stora brittiska efterkrigsförfattarna
»Den mest oberoende och egensinniga engelska författaren någonsin.« Salman Rushdie
Evelyn från London anländer till ett New York i sönderfall, i ett USA på randen till inbördeskrig. Universitetet där han fått anställning visar sig vara ockuperat. I en nattöppen drugstore möter han Leilah, som han inleder ett förhållande med – men som han överger efter en livsfarlig illegal abort. Evelyn köper en bil och kör västerut. I öknen kidnappas han av en kvinnosekt. För sent inser han att deras ledare, Moder, har en djävulsk plan för honom att förvandla honom till en ny Eva.
Angela Carters Den nya Evas passion [The Passion of New Eve, 1977] hör till litteraturens mest radikala romaner om mytologier och kön. En sen 1900-talsklassiker, i svensk översättning av Karin Lindeqvist och med ett nyskrivet förord av författaren Torbjörn Elensky.
Angela Carter [1940-1992] var en brittisk romanförfattare, novellist, poet, dramatiker, essäist och manusförfattare. Hon debuterade 1965 med romanen Shadow Dance. Redan tidigt i författarskapet tilldelades hon prestigefyllda priser som The Somerset Maugham Prize och The John Llewellyn Rhys Prize. Carter har rankats av The Times som en av de tio största brittiska efterkrigsförfattarna.
»Kanske måste alla utopiska manifest skrivas i raseri. I alla fall är det vad Angela Carter har gjort. Radikalare kan man inte bli.« Jonas Thente, DN
»Detta redan 1977! Jag kan bara inte tänka mig vad den svenska kvinnorörelsen skulle ha utstött om den hade läst Den nya Evas passion då. Något så brutalt, snuskigt, våldsamt och anti-essentialistiskt hade väl sällan skådats.« Nina Lekander, Expressen
»Sannolikt den bok av Angela Carter som går allra längst när det gäller queertematik och utforskandet av könsdentiteten. Den har många nya läsare att hitta där ute.« Annina Rabe, Svenska Dagbladet
Född Angela Olive Stalker i Eastbourne, 1940, evakuerades Carter som barn för att bo i Yorkshire med sin mormor. Som tonåring kämpade hon mot anorexi. Hon började arbeta som journalist på Croydon Advertiser och gick i sin fars fotspår. Carter gick på University of Bristol där hon studerade engelsk litteratur.
Hon gifte sig två gånger, först 1960 med Paul Carter. De skilde sig efter tolv år. 1969 använde Angela Carter intäkterna från sin Somerset Maugham Award för att lämna sin man och flytta under två år till Tokyo, Japan, där hon hävdar i Nothing Sacred (1982) att hon ”lärde sig vad det är att vara kvinna och blev radikaliserad. ” Hon skrev om sina upplevelser där i artiklar för New Society och en novellsamling, Fireworks: Nine Profane Pieces (1974), och bevis på hennes upplevelser i Japan kan också ses i The Infernal Desire Machines of Doctor Hoffman (1972). Hon var där samtidigt som Roland Barthes, som publicerade sina upplevelser i Empire of Signs (1970).
Hon utforskade sedan USA, Asien och Europa, med hjälp av hennes flytande franska och tyska. Hon tillbringade stora delar av slutet av 1970- och 1980-talen som residensförfattare vid universitet, inklusive University of Sheffield, Brown University, University of Adelaide och University of East Anglia. 1977 gifte sig Carter med Mark Pearce, som hon fick en son med.
Förutom att vara en produktiv författare av skönlitteratur, bidrog Carter med många artiklar till The Guardian, The Independent och New Statesman, samlade i Shaking a Leg. Hon anpassade ett antal av sina noveller för radio och skrev två originalradiodramer om Richard Dadd och Ronald Firbank. Två av hennes fiktioner har anpassats för duken: The Company of Wolves (1984) och The Magic Toyshop (1987). Hon var aktivt involverad i båda filmatiseringarna, hennes manus publiceras i de samlade dramatiska skrifterna, The Curious Room, tillsammans med hennes radiomanus, ett libretto till en opera av Virginia Wolfs Orlando, ett oproducerat manus med titeln The Christchurch Murders (baserat på samma sanna historia som Peter Jacksons Heavenly Creatures) och andra verk. Dessa försummade verk, liksom hennes kontroversiella tv-dokumentär, The Holy Family Album, diskuteras i Charlotte Crofts bok, Anagrams of Desire (2003).
Vid tiden för sin död började Carter på en uppföljare till Charlotte Brontës Jane Eyre baserad på Janes styvdotter Adèle Varens senare liv. Det finns dock bara en synopsis kvar.
Hennes roman Nights at the Circus vann 1984 James Tait Black Memorial Prize för litteratur.
Angela Carter dog 51 år gammal 1992 i sitt hem i London efter att ha utvecklat lungcancer. Hennes dödsruna publicerad i The Observer sa: ”Hon var motsatsen till parochial. Ingenting, för henne, var utanför det bleka: hon ville veta om allt och alla, och varje plats och varje ord. Hon njöt av livet och språket enormt, och frossade i det mångsidiga.”
Sammanfattning
Det här är vår lista över vad vi anser vara Angela Carters bästa böcker.
Vi hoppas verkligen du hittar en ny, spännande bok att bläddra i!
Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022