Det här är vår lista över 3 böcker om Estoniakatastrofen vi anser att alla intresserade måste läsa.
1. Estonia av Björn Runeborg (2016)
»En av våra verkligt stora författare.«
– EVA JOHANSSON, SvD
»En välskriven roman i hög klass om svåra livsval, skuld och försoning.«
– JACOB CARLANDER, ÖSTGÖTA-KORRESPONDENTEN
Tallinn 27 september 1994.
När Karina besöker sin man Petter i Tallinn, där han har en tillfällig tjänst, samlar hon mod för att säga det där svåra, att hon vill skiljas. Petter anar oråd och vill åka hem tillsammans med henne, så snart det bara går. Det blir en överraskning – han bokar om hennes returbiljett och skaffar sig en egen. De reser redan samma kväll, med färjan Estonia.
BJÖRN RUNEBORG föddes 1937 i Visby. Han debuterade med romanen Utflykten 1962 och flera av hans böcker har nominerats till Augustpriset. För Dag [2007] mottog han Sveriges Radios Romanpris. Romanen Dödas kärlek [2011] blev en kritikersuccé och belönades med De nios vinterpris.
»En okonventionell och komplex berättelse som i grunden handlar om avstånd och närhet, där även relationen mellan Sverige och Estland blir en viktig del.
Själv olycksförloppet beskrivs konkret och utan sentimentalitet, men där finns ändå en förtvivlan som sträcker sig långt bortom den där iskalla natten i september 1994.«
– ANNINA RABE, EXPRESSEN
2. Kris: Från Estonia till Corona av Sverker Sörlin, Antje Jackelén (2020)
Den pandemi som rasar i världen är på många sätt unik, inte minst i sin globala och totala omfattning. Men den delar också många egenskaper med andra kriser. I Kris!
Från Estonia till Corona sätter idéhistorikern Sverker Sörlin in coronakrisen i ett större historiskt sammanhang vad är en kris, hur ska vi förstå kriser och vad kan vi lära oss av dem? Också vår egen nära samtid är kantad av kriser: Estonia, tsunamin, och nu denna nya världsomspännande pandemi. Liksom av mer djupgående moderna systemkriser för finanskapitalismen, demokratin, Europa, och som ett genomgående och återkommande tema: klimatkrisen.
Djupa kriser är avgörande , de kan hjälpa oss att finna nya vägar.
Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, skriver i sitt personliga förord: Kristid är i hög grad även lärandets tid. Varje kris öppnar som bekant också fönster av möjligheter.
Sverker Sörlin är författare, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).
3. Estonia sprängdes!: utförligt referat och kommentarer på svenska till de kompletta dokumenten på engelska av Sven Anér (2004)
I Estonia sprängdes! presenteras alla de förkrossande forskardokumenten.,
Text helt byggd på de officiella dykarinspelningarna, visar det oförklarade orangegula paketet, det krysstejpade paketet, det uppfläkta ”kronblads”-hålet.
”…en explosion orsakade skadorna på bogvisirets styrbordslås…”
”omfattande explosionsskador på styrbordsdelen av lastrampen…” osv.
MS Estonia sjunker
Sjökatastrofer har förföljt människor sedan vi först lärde oss hur man ordnar föremål på ett sätt som låter oss flyta ovanpå dem. Många av 1900-talets värsta katastrofer inträffade under krigstid som ett resultat av militära insatser. Alla skeppsvrak är dock inte lika lätta att förklara.
Den 28 september 1994 sjönk en passagerarfärja vid namn MS Estonia i Östersjön, på väg från Tallinn, Estland till Stockholm, Sverige. 852 personer togs i anspråk vid havet den dagen, vars mer än hälften av kropparna aldrig återfanns. Det var en fruktansvärd tragedi, men hur hände det och varför? Det är en fråga lika gammal som att segla själv, och ändå fortsätter svaren alltid att överraska oss.
Estoniakatastrofen: olyckan
När Estonia gick ombord i september 1994 var det ett passagerarfartyg med ett felfritt serviceresultat. Det hade varit välskött, drivits av flera företag och framgångsrikt använts i nästan 15 år.
Den 28 september var nästan 1 000 människor ombord på Estonia när det korsade Östersjön. Den natten tog fartygets rutt det genom en särskilt hård storm. Kraftiga vindar skakade fartyget när det plöjde genom 13-fots vågor. Naturligtvis är fartyg byggda för sådana förhållanden. Men så, runt 01.00, hände det ofattbara. Estonia listade på sin högra sida och delar av dess fören gick sönder. Inom cirka trettio minuter var Estonia på botten av Östersjön.
Estoniakatastrofen: vad hände?
Förlisningen av Estonia skedde plötsligt och till synes utan förvarning. Fartyget hann knappt ringa efter hjälp innan det var nedsänkt, och folk blev häpna. Det var trots allt 1994. Sådana här saker skulle inte hända längre.
Officiella undersökningar genomfördes av både regeringar och privata källor. Det finns ett antal teorier om vad som fick Estonia att sjunka, men den mest troliga handlar om att fartyget plöjde i full fart genom massiva vågor samtidigt som det stöttes från sidan av stormvindar. Som ett resultat av detta började skeppet luta och dess bogvisir (en rörlig del av fören som var avsedd att skydda skeppet från vågor) bröts av. Vid det här laget verkar fartygets besättning ha vänt fartyget mot vinden. I teorin borde denna manöver ha fungerat för att stabilisera fartyget, med vinden som motverkade båtens tippning.
Tyvärr blev det inte så. Estonia hade redan börjat ta på sig mer vatten än vad besättningen måste ha insett. Deras manöver förvärrade insuget och överväldigade fordonsdäcket, den andra försvarslinjen mot översvämningar. När vatten forsade in på passagerardäcken under fordonsdäcket gick säkerhetsglaset sönder och det hårda havet slog nya hål i skrovet.
Vi har listat de bästa böckerna om Estoniakatastrofen vi lyckats hitta på svenska.
Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022