Per Björn Sigvardson Ranelid, född 21 maj 1949 i Kirsebergs församling i Malmö, är en svensk författare och estradör. Ranelid är en uppmärksammad kulturpersonlighet och föredragshållare, samt tidigare adjunkt i svenska, religionskunskap, matematik och filosofi 1977–1989.
Det här är vår lista över vad vi anser vara Björn Ranelids 5 bästa böcker alla måste läsa.
1. Bill Nilssons sista vita skjorta
En fruktansvärd tragedi har inträffat i en by på Österlen. Hur kunde den ske? Hur kan livet gå vidare?
Björn Ranelid målar upp ett samhälle där det vackra och det fruktansvärda lever sida vid sida. I tillbakablickar lär vi känna några av byborna och förstår så småningom vad som har hänt.
Det finns händelser som tycks gjorda enbart av mörker. Men havet, jorden och arbetet ger människorna kraften att resa sig. Och kärleken, som kan ta oväntade vägar.
”Kristallklar prosa om en idyll som krossas”
– Skånska Dagbladet”En höjdpunkt i Ranelids författarskap!”
– Ingvar Engvén, BTJ
2. Fantastiska kvinnor i vattentornet
Ingrid Anker växer upp i en av nödbostäderna i det ombyggda vattentornet på Kirseberg i Malmö. Där bor en brokig samling människor — hederliga och kriminella, stökiga och skötsamma — och det är inte många steg mellan himmel och helvete i de små lägenheterna. Hon blir vän för livet med Stella och med Olga som flytt från revolutionens Ryssland.
Ingrid utbildar sig till servitris och får plats på restaurant Savoy. Där träffar hon en betydligt äldre man, som blir far till hennes barn. Men de flyttar inte ihop, utan Ingrid fortsätter att bo i vattentornet. Först när sonen är vuxen och mannen är död flyttar hon med vännerna Stella och Olga till den fina villan i Fridhem som hon ärvt av sin man.
Under åren har Ingrid utvecklat ett särskilt sinne för liv och död; hon kan ofta känna i förväg vad som ska ske. Och på ålderns höst tar hon kontakt med en författare som har haft liknande upplevelser. Han var kamrat med Stellas son John och de har mötts många år tidigare. Ingrid Ankers och hans liv blir till två linser som glider över, under och i varandra.
I romanen Fantastiska kvinnor i vattentornet är Björn Ranelid tillbaka med en berättelse från det Malmö han älskar och har lärt sina läsare att älska. Det är ett vittnesmål som tänjer på gränserna för vad naturvetenskapen kan förstå.
3. Överbefälhavarens hemlighet
Försvarsmakten håller presskonferens. Sveriges överbefälhavare rätar till glasögonen och ser ut över de församlade journalisterna. Han ska tala om den senaste tidens kränkningar av svenskt luftrum och svenska farvatten. Han har haft hemliga överläggningar med NATO och med andra stormakters underrättelsetjänst och nu väger han varje ord på guldvåg – som han gjort så många gånger förut inför olika församlingar.
Men den här gången är det inte som det brukar vara. Överbefälhavaren och generalen Axel Wiman har inte bara Sveriges säkerhet i tankarna; hans privata tillvaro tränger samtidigt in i medvetandet. Det är som om hela livet kokas ihop i hans hjärna i denna stund. Uppväxten på gården i Skåne, den utvecklingsstörda systern, gymnasietiden med vännen och rivalen Viktor… Gamla skuldkänslor blandas med fruktan för hur det ska gå med Axel Wimans svårt sjuka hustru och deras son, som lever med droger och lögner.
Och när överbefälhavaren får syn på Viktor i pressuppbådet brister det för honom. Han får inte fram ett ljud, börjar gråta, faller nästan ihop – och journalisterna rapporterar över världen om den svenske överbefälhavarens kollaps framför kamerorna.
I Överbefälhavarens hemlighet målar Björn Ranelid åter ett porträtt av en sammansatt människa och ett liv med ljusare och mörkare sidor. Det blir en berättelse om framgångens pris och medkänslans villkor.
4. Förbjuden frukt från ett fruset träd
Pojken ligger i sin moders nakna famn. Ett hjul av eld rullar genom rummet. I den mörka källaren stampar skammen.Förbjuden frukt från ett fruset träd är en bred uppväxtskildring från 1900-talet. Två familjer och deras söner står i centrum. Fredrik Hansen, född på Fyn före kriget, har en far som skälls för att vara zigenare och modern är judinna. De har ett hönseri som bränns ner av nazistsympatisörer på fyrtiotalet och familjen flyttar till Malmö.
Den andre pojken, Viktor Nilsson, får vi följa från begynnelsen. Han föds på Österlen 1958 och växer upp på sina föräldrars bondgård. Det är han som smakar den förbjudna frukten och det tynger hans axlar under hela uppväxten. Vem eller vilka ska han gå till med sin svåra hemlighet?
Viktor utbildar sig till trädgårdsmästare och börjar odla både blommor och rotfrukter. Han är framgångsrik i sin verksamhet och får namnet Blomsterkungen. Han lär känna Fredrik och Astrid Hansen som flyttat till Österlen. Fredrik är pensionerad matematikprofessor och hustrun är jurist. När Viktor Nilssons pappa och mamma dött blir han varse den grymma sanningen om sitt och familjens liv. Han har skrivit dagbok sedan han var elva år. En dag lämnar han över sina dagböcker till Fredrik Hansen. Då är Astrid drabbad av demens. Från den stunden börjar ännu en fas i dramat vars upplösning är utan nåd.
I Björn Ranelids nya roman blandas fantasin med handfast realism. Det doftar jord och eld, kåda från kärnveden i en tall och choklad från Mazettifabriken i Malmö. Det handlar om svek och skam och om att kunna uthärda livet, människans ständiga och trogna följeslagare.
5. Kvinnan är första könet
”Att leva är att simma från stranden jag till stranden du i havet vi. Jag blir till och lever genom andra människor och att skriva är att upplåta hjärtat och själen åt dem.”
Anna Ribe bröt på danska och liknade Rita Hayworth med sitt rödlätta hår. Hon var en mogen kvinna när hon blev en femtonårig ynglings första stora kärlek. Tvillingarna Anna och Greta Ribe föddes 1925 och växte upp på Bornholm som döttrar till en fiskare.
De kom till Sverige i unga år. Anna var frånskild med en mentalt svårt handikappad son när hon bosatte sig till Malmö. Hon arbetade först som sjuksköterska på länsfängelset, körde sedan taxi och arbetade som spårvagnskonduktör. Sonen Viktor togs om hand på ett sjukhem i Lund och hon besökte honom regelbundet.
Greta började som barnflicka i en familj i Stockholm. Så kom hon in på Stockholms tillskärarakademi och efter en tid fick hon plats på NK:s damavdelning. Båda arbetade hårt, studerade vid aftonskolor och blev så småningom lärare, Anna småskollärare och Greta gymnasielärare efter att trettiosex år gammal ha doktorerat i nordiska språk.
Båda systrarna är nu borta och i sin nya, delvis självbiografiska, roman berättar Björn Ranelid med humor och medkänsla deras historia. Han väver in de stora frågorna om människans värde, om kroppens förfall.
Vem ska ha rätt att leva? Vem har rätt att dö? Han skriver om kvinnans roll, om kärlek och erotik. Han diskuterar skolans värld och mobbning av elever och lärare, om förhållandet mellan naturvetenskap och humaniora. Men framför allt berättar han om en yngling som så småningom upptäckte att kvinnan var första könet och att ljuset kom av henne.
Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022