1. Hemingway: författaren, mannen, ikonen av Olof G Hedengren (2015)
Ernest Hemingway var en av 1900-talets stora berättare. Han föddes 1899 och växte upp i Oak Park, Illinois, en förstad till Chicago. Han skrev romaner som fortfarande läses och korta berättelser som i några fall tillhör det bästa som skrivits.
Av pappan ärvde Ernest en lust att vara ute i naturen samt att fiska och jaga. Dessutom fick Hemingway del av faderns robusta fysisk.
Även modern hade en bastant konstitution och följden av detta påbrå blev att Hemingway var enormt fysiskt stark. Efter ett antal år som journalist i USA och korrespondent i Europa vågade Ernest ta steget att försöka försörja sig som författare.
Inte minst genom författaren Sherwood Anderssons försorg introducerades Hemingway för en del av den litterära eliten i Paris; Gertrud Stein, Ezra Pound, Sylvia Beach som ägde den legendariska bokhandeln Shakespeare & Co, Scott Fitzgerald med flera. Hemingways skrivande kännetecknas av stor närvaro och mycket dialog.
Ofta förvandlade Hemingway livs levande personer, endast lätt förklädda, till romanfigurer vilket inte alltid uppskattades av de drabbade och aldrig av Hemingways föräldrar som kallade hans litteratur för ”smutsig”! Med åren förvandlades Hemingway tyvärr till en alltmer sorglig figur.
Framgångarna steg honom åt huvudet och han vårdade sin image av hårt supande machoman som förförde, älskade, jagade storvilt och djuphavsfi skade mer framgångsrikt än någon annan.
Detta tillsammans med rent fysiska skador förvandlade ”Papa” till ett vrak redan i 50-årsåldern och när 50-talet bröt in ansågs han av många som slut.
Så kom kortromanen The Old Man and the Sea (Den gamle och havet), vilken blev en succé och som sannolikt bidrog till att han förärades Nobelpriset i litteratur 1954.
En hel del av hans litteratur kom ut först efter hans död 1961 och som i fl era fall baserades på gamla anteckningar och manusutkast som hittades dels i Hôtel Ritz källare i Paris, dels i källaren till Sloopy Joe’s, Hemingways favoritbar i Key West.
A Moveable Feast (En fest för livet) som är en slags dagbok från Paristiden på 1920-talet samt Garden of Eden (Edens Lustgård), där läsaren bland annat får intressanta inblickar i Hemingways svajande sexualitet, tillhör de postumt utgivna verken.
På ytan var Hemingways liv oerhört rikt.
Han var beundrad och krävde att alltid vara i centrum. Han var dock självrättfärdig och skyllde alltid ifrån sig samt var ytterst ovarsam med sanningen, allt i akt och mening att framhäva sig själv.
Men han kunde i sina bästa stunder, som en författarkollega så vackert har uttryckt det; skriva lika naturligt som höken flyger och lika blixtrande klart som en solreflex i vattnet.
2. Författare till yrket av Haruki Murakami (2017)
När jag får frågor från unga människor undrar de ofta vad som krävs för att bli författare vilken sorts utbildning, vilka erfarenheter. Samma fråga ställs oavsett var i världen jag befinner mig.
När jag ser dessa unga människor, som vill ha råd för att lära sig, så kan jag inte bara säga: jag har inte den blekaste. Därför har jag försökt att närma mig frågan för att på så sätt komma på ett bra sätt att besvara den.
Här är mitt svar.
Haruki Murakami
3. Stieg Larsson : journalisten, författaren, idealisten av Jan-Erik Pettersson (2011)
Stieg Larsson dog i november 2004, bara 50 år gammal. På våren samma år hade Norstedts Förlag antagit de tre färdigskrivna delarna av det som skulle bli den makalöst framgångsrika Millenniumserien.
Stieg Larssons livs stora engagemang hade han i internationalismen, kampen mot fascism och nazism och för kvinnors rättigheter.
Jan-Erik Pettersson skriver om Stieg Larssons uppväxt i Västerbotten, hur han redan i tidiga tonåren engagerade sig politiskt, hans slingriga men envetna journalistiska bana, hans långa resor, den outtröttliga kampen mot högerextremismen, det hårda, ofta otacksamma arbetet med tidskriften och stiftelsen Expo, de politiska böcker han gav ut.
Men också om den tid då han verkade. Romanerna om Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander blir så mycket mera intressanta och innehållsrika mot den bakgrunden.
Stieg Larsson var själv säker på att han skrivit något bra när han lämnade ifrån sig sina tre romaner. Men den succé som väntade hade han aldrig kunnat ana. Det hade ingen.
Jan-Erik Pettersson är frilansjournalist och har varit chefredaktör för Svensk Bokhandel och förlagschef på Ordfront Förlag. Stieg Larsson dog i november 2004, bara 50 år gammal.
På våren samma år hade Norstedts Förlag antagit de tre färdigskrivna delarna av det som skulle bli den makalöst framgångsrika Millenniumserien.
Stieg Larssons livs stora engagemang hade han i internationalismen, kampen mot fascism och nazism och för kvinnors rättigheter.
Jan-Erik Pettersson skriver om Stieg Larssons uppväxt i Västerbotten, hur han redan i tidiga tonåren engagerade sig politiskt, hans slingriga men envetna journalistiska bana, hans långa resor, den outtröttliga kampen mot högerextremismen, det hårda, ofta otacksamma arbetet med tidskriften och stiftelsen Expo, de politiska böcker han gav ut.
Men också om den tid då han verkade. Romanerna om Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander blir så mycket mera intressanta och innehållsrika mot den bakgrunden.
Stieg Larsson var själv säker på att han skrivit något bra när han lämnade ifrån sig sina tre romaner. Men den succé som väntade hade han aldrig kunnat ana. Det hade ingen.
Jan-Erik Pettersson är frilansjournalist och har varit chefredaktör för Svensk Bokhandel och förlagschef på Ordfront Förlag.
Presscitat
Precis så bör nog en lyckad biografi över Stieg Larsson vara. Berättelsen om Stieg är berättelsen om Sverige och ett politiskt landskap i skrämmande förändring. /Expressen
Intressant och väl framställd nutidshistoria. /Svenska Dagbladet
Petterssons bok om Stieg Larsson är behagligt fri från spekulationer och sensationsmakeri // en lyckad bok, en seriös biografi över Stieg Larsson är med nödvändighet politisk /Internationalen
Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022