Naturligtvis finns det ingen ultimat ”historia om Malmö” – istället finns det många historier. Detta är ett försök att ge några perspektiv på den historiska utvecklingen i Malmö och Öresundsregionen.

Framväxten av det medeltida Malmö, ett namn som ordagrant betyder ”sandkulle”, under 1200-talet skedde av två huvudorsaker. För det första, på grund av sitt läge mittemot den nya staden Köpenhamn på andra sidan Öresund, blev Malmö en bekväm landningsplats för sjötrafiken mellan Köpenhamn och det gamla ärkebiskopsrådet i Lund. För det andra var det en del av sillmarknaden längs Öresund som kontrollerades av Hansan. Under tidig höst var de platta sandstränderna fulla av fiskare som tog med sina fångster i land och saltade sillen på tunnor. Malmös läge kan sägas bero mer på förhållandena i och runt Öresund än på den omgivande landsbygden. Detta faktum var Malmös utmärkande drag fram till industrialiseringen på 1800-talet.

För dig som älskar Malmö eller bara vill lära dig mer om stadens historia kommer 3 böcker om Malmös historia du måste spana in.

3 böcker om Malmös historia vi rekommenderar

1. Malmö då och nu av Martin Andersson (2018)

Fängslande foton och berättelser om det försvunna Malmö.

Man kan luras att tro att Malmö just nu genomgår sin största förändring. Men det är inte sant. I 800 år har staden förändrats, utvecklats och omdanats. Gång på gång.

Sydsvenskan-journalisten Martin Andersson ger oss i boken Malmö då och nu en bildrik och nostalgifylld skildring av Malmös spännande historia.

Malmö då och nu innehåller trettio texter i en eller annan form tidigare publicerade i Sydsvenskan under vinjetter Försvunna Malmö. Texterna spänner över epoker och tar upp olika platser och byggnader i Malmö.

Bland dessa miljöer möter läsaren olika människor: Kvinnan som byggde Zlatans hus, utopisten som ville se ett jämlikt samhälle, cykelpionjären som blev Malmös första fotbollstränare, den tyske juden som gav oss violdoftande tvättmedel, cirkusdirektören som slog sig ner i Fosie, guld- och silversmederna som levde tillsammans, mamsellen som donerade sina pengar till katterna, änglamakerskorna som verkade i det dolda och Malmös första kvinnliga politiker som motionerade rörande feminina behov.

De fängslande fotografierna i boken väcker inte bara nostalgiska känslor för Malmöbor utan framkallar även en tydligare bild av det gamla Malmö. Det är en förutsättning för att äkta malmöiter nya som gamla ska en chans att förstå nutiden och framtiden.

Pressröster om boken:

»Det är ett generöst urval välskrivna artiklar som inspirerar inte minst genom sina många utsökta bilder … De har inte endast som syfte att roa eller väcka nostalgi utan också att gamla och nya Malmöbor ska lära känna stadens historia för att därmed kunna förstå dess samtid.« 
– Bibliotekstjänst

»En ytterst trevlig bok som bidrar till att öka känslan av närvaro i det förlidna Malmö. Det bildar därmed en grund för en förståelse av Malmös utveckling och de drivkrafter som kan hittas där.« 
– Svensk Tidskrift

»Som helhet är det en fascinerande och tankeväckande läsning från en stad, som idag är stadd i stor utveckling.«
– Släktforskarföreningen DIS

2. Annorlunda sätt att se på det gamla Malmö av Rickard Bengtsson (2018)

Kunde man se Malmö från ovan utan flygplan vid förra sekelskiftet? Kunde man också se dubbelt på Malmö? Vad kan utläsas om staden ur Malmötidningarnas förstasidor den 13 februari 1902? Hur såg stadens tidige fotograf Carl de Shàrengrad på stadens topografi?

Vem var Skånes och Malmös första kvinnliga yrkesfotograf Hilda Sjölin? Tog fotografen Alfred B Nilsson verkligen själv alla de foton med motiv från Malmös 1860- och 70-tal som i början av 1900-talet såldes med honom som upphovsman? I denna bok ges i ett slags antologiform svar på dessa och andra frågor som rör annorlunda sätt att se på det gamla Malmö.

Rickard Bengtsson har sedan 1979 publicerat en rad artiklar och böcker med Malmöhistorisk anknytning. Den senaste boken var Annorlunda Malmöhistoria – vykortsvittnen berättar. Denna bok baseras på hans omfattande vykorts- och fotosamling.

3. Mvh Malmö – Malmö sett genom en vykortssamling av Kristian Kornhag, Kalle Magnusson (2020)

”Vad gör det med en människa att växa upp utan att en enda gång ha vinden i ryggen?
Vem blir man om man tvingas trampa framåt även när man står still vid ett rödljus för att inte cykeln ska åka baklänges? Svaret är enkelt: Man blir en malmöit.”
– Kristoffer Appelquist (förord)

I denna bok visar Malmö upp sig från sina bästa vinklar – med vykort från Inre ringvägen, busshållplatsen på Värnhemstorget och Triangelns finaste rödljus. Humoristiskt, nostalgiskt och ibland rentav vackert. Förhoppningen är att du ska kunna sträcka på dig lite extra nästa gång du passerar skyskraporna vid Södertull eller tar rulltrappan i Caroli City. 118 vykort från Malmös 1900-tal.

---

Snabblektion i Malmös historia

Historiskt sett var hela Öresund en del av Danmark. Norra Skåne var gränsland mot den svenska ärkefienden, och de två länderna var i krig nästan oavbrutet från 1468. Under 1600- och början av 1700-talet blev Skåne slagfältet mellan den svenska och danska armén och ödelade landsbygden. Efter Roskildefördraget 1658 kom Skåne, Halland och Blekinge (de skånska länderna) under svenska kronans ägo och danska försök att vinna Skåne tillbaka, såsom fälttåget som kulminerade i det blodiga slaget vid Lund 1676 (nästan 10 000 döda), misslyckades. Den sista militära konflikten mellan länderna var under Napoleonkriget 1813-1814.

Lunds universitet grundades 1666 som ett medel för ”försvenskningen” av Skåne. Men försvenskningen skedde inte utan protest: Det dansk–svenska kriget drog ut många människor i skogen där de utkämpade vad som kunde ses som ett gerillakrig mot de svenska inkräktarna (även om vissa hävdar att ”snapphanarna” bara var ligister eller rövare). Prästerna i Skåne fick inte längre predika på danska och ett förbud mot att importera danska böcker bidrog också till strategin att göra skåningarna till svenskar.

Under 1700-talet drabbades Malmö av en relativ nedgång, delvis hänförlig till dess inkorporering i Sverige. Den svenska erövringen förvandlade staden från en central handelsstad inom det danska riket, till en relativt marginell sådan i Sverige. Stadens huvudsakliga funktion var från och med då att tjäna som ett militärt fäste.

Av flera anledningar blev Napoleonkrigen en vändpunkt i Malmös historia. Staden fungerade som en viktig väg för smuggling till kontinentala Europa från Storbritannien, vilket ledde till snabb utveckling av hamnanläggningar. Fred innebar en nedgång i näringslivet, men de återstående handelssanktionerna mot Danmark hävdes, och 1850 var Malmö den tredje största hamnen i Sverige och ett centrum för internationell handel. En lärdom från Napoleonkrigen var också att konventionella befästningar var förlegade, vilket gjorde att mycket av de militära anläggningarna i Malmö lades ner.

Kockums Mekaniska Verkstad, grundat 1840, var avgörande för utvecklingen av Malmös tidiga industriella ekonomi. Ursprungligen en pannfabrik för byggande av jordbruksmaskiner, belägen i södra utkanten av staden, det stora genombrottet kom 1859 när Kockums började leverera järnvägsvagnar till stambanan (mellan Malmö och Lund) i södra Sverige. Under fyra år tillverkade Kockums cirka 400 vagnar, ett par av dessa gick till och med på export. 1870 etablerades Kockums varv och så småningom flyttade all Kockums verksamhet till hamnområdet.

Malmös läge, nära Danmark och kontinentala Europa, gjorde att politiska och kulturella idéer ofta introducerades här först – det fungerade ofta som en slags port till Sverige. Ett exempel på detta är arbetarrörelsen. Den första ”Svenska Arbetareföreningen” någonsin bildades i Malmö 1886 och framstående lokala socialdemokrater utgjorde den första ”Folkets Park” och ”Folkets Hus” i Malmö. Socialdemokraterna i Malmö bildade också det första metallarbetarförbundet i Malmö och Stockholm på 1890-talet och skulle därefter påverka fackföreningsrörelsens inriktning. Den första tidningen med arbetarrörelseperspektiv, Arbetet, grundades i Malmö 1887.

Den politiska kampen var inte utan konflikter. Sommaren 1908 placerade den unge aktivisten Anton Nilson en hemmagjord bomb vid fartyget Amalthea, som hyste brittiska strejkbrytare i Malmö hamn. Explosionen skadade en man dödligt och skadade ett tjugotal andra. Kort efter attacken greps Nilson och hans medbrottslingar av polisen och förklarades skyldiga. Nilson dömdes till döden, men släpptes så småningom 1917 efter massiva demonstrationer.

År 1914 var Malmö en av de snabbast växande städerna i norra Europa med nästan 100 000 invånare. Den betraktades också som en av Sveriges ledande industristäder med över 10 000 anställda i mer än 300 fabriker. Den tidiga industriella ekonomin dominerades av textilföretag (som Malmö Strumpfabrik, MAB & MYA) och ingenjörsverk. Det var också året då Malmö stod som värd för Baltiska utställningen, som visade upp konst, kultur och industri i ett firande av framsteg och modernitet.

Malmö blev det ledande navet för utvecklingen av den nationella socialdemokratin och arbetarrörelsen – den dominerande politiska makten i Malmö från det demokratiska genombrottet på 1920-talet. Denna utveckling gav sedan en plan för den svenska statsministern Per Albin Hansson (född i en liten by, Fosie, som numera är en del av Malmö) när han introducerade sin berömda uppfattning om svensk stat och samhälle som ett ”folkhem” 1928 – så småningom den svenska versionen av den socialdemokratiska välfärdsstaten. Efter andra världskriget blev Malmö förebilden för den socialdemokratiska visionen om hur den goda staden och det goda samhället kunde se ut.

Den starka industrin gjorde också att Malmö var en av de rikaste städerna i Sverige. Men under 1960-talet vände strömmen. Först kollapsade textilindustrin, och på 1980-talet även skeppsbygget. Från 1965 till 1985 minskade antalet industriarbetare med 40 %. Till en början ledde inte nedgången till massarbetslöshet, eftersom nya jobb skapades inom välfärd, skolor och handel, men 1994 nådde arbetslösheten 16 %.

Det stod klart att ”mer av samma” – traditionell industri – inte skulle göra jobbet. Det behövdes nya tankegångar – Malmö som kunskapsstad. För att uppnå detta skapades en ny högskola (närmaste högskolan har tidigare funnits i Lund, cirka 20 kilometer bort), Malmö högskola, med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och fokus på samtida samhällsutmaningar.

Från slutet av artonhundratalet utvecklades intresset för en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn och involverade både nationella regeringar och representanter för de båda städerna. 1954 ledde den första officiella delegationen för samarbete mellan Malmö och Köpenhamn samt Skåne och Sjælland till ett förnyat intresse för byggandet av en Öresundsbro.

1990 lovade den svenska och danska regeringen att ge stöd till regionernas framtid för att säkerställa att visionen för Öresund förverkligas. Öresundsregionen, menade de, var ett unikt exempel på integration och tvärkulturellt samarbete. 1991 nådde den svenska regeringen under ledning av den konservative premiärministern Carl Bildt en överenskommelse med den danska regeringen om att bygga Øresundsbron. I juli 2000 öppnade förbindelsen mellan Köpenhamn och Malmö.[1]

Även om kommunikationen över Öresund tidigare varit intensiv, med täta färjeförbindelser mellan Malmö–Köpenhamn i söder och mellan Helsingborg–Helsingör i norr, blev Øresundsbron en manifestation av de nya regionala ambitionerna.

Hållbar stadsutveckling inramade den nya politiska agendan. En viktig del av detta var en ny kommersiell/bostadsbyggnad vid vattnet: Västra hamnen, som var tänkt att vara ett skyltfönster för hur hållbar stadsutveckling skulle kunna se ut. Fokus här låg mest (eller helt) på miljöaspekter – förnybar energi etc.

Med tiden har det blivit uppenbart att social hållbarhet är en stor utmaning för Malmö. Staden är väldigt ojämlik och segregerad. Sociala spänningar, våld, fattigdom och ihållande höga arbetslöshetssiffror är en viktig del av berättelsen om vad Malmö är idag. För att komma till rätta med detta tillsatte Malmö stad en kommission, kommissionen för ett socialt hållbart Malmö som publicerade sin rapport 2013. Det pågår nu en process för att omsätta deras förslag till policyförändringar. (läs kommissionens rapport – på engelska)

Dagens Malmö är en påtagligt multietnisk stad: Nästan hälften av invånarna är antingen födda utomlands eller har minst en utrikesfödd förälder, och i Malmö talas mer än 150 språk. Malmö är också en ung stad, medelinvånaren är 36 år och 40% är under 30 år. Det är också en stad som strävar efter att vara innovativ – faktiskt OECD-statistik indikerar att Malmö är den tredje mest innovativa staden i världen , baserat på antalet inlämnade patent[2].

Vi hoppas böckerna om Malmös historia vi tipsat om i det här inlägget ger dig nya perspektiv!

Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022