Sammanfattning: Alkemisten av Paulo Coelho

Sammanfattning: En pojke driver omkring ute på herdarna och vallar sina får. Men en återkommande dröm får honom att undra över om det är hans rätta kall i livet. Kanske är hans drömmar ett tecken? Kanske finns såna tecken överallt för att hjälpa människorna att följa sina levnadsöden? I så fall borde han kanske följa sin dröm och resa till Egypten för att leta efter en skatt vid pyramiderna!

En feel good bok som väckte mycket positiva känslor och även tankar. Den kändes väldigt unik, jag har aldrig tidigare läst en bok som bygger helt på tanken att våga följa sitt hjärta. Boken var fint skriven, även om språket var enkelt, med många reflektioner över omvärlden. Tankarna var vackra och optimistiska som t.ex. att din dröm är en del av universums vilja. Den blev inte heller tråkig eller seg trots att den kunde ha blivit det när tankebanorna och händelserna hela tiden kretsar runt ett och samma tema.

Anledningen var nog att tankebanorna var tillräckligt intressanta och att huvudkaraktären råkade ut för en del problem på sin resa. Språket var enkelt så boken kändes lätt att läsa. Skickligt av Coelho att kunna skriva så enkelt när han skriver om djupa tankebanor. Huvudpersonen refererades till som “pojken” hela tiden. Jag gillade det eftersom det gav känslan av att den här berättelsen kunde tillhöra vem som helst, vilket gjorde det enkelt att identifiera sig.

Men jag kan tänka mig att boken inte passar personer som vill ha mycket handling i sina romaner. Boken är också väldigt optimistisk, vilket kanske stör cyniska personer. Själv tyckte jag att den, trots optimismen, var bra och berörde. Den är ju inte optimistisk på det sättet att den säger att allt är toppen och kommer att lösa sig utan visar verkligen att det kan vara en svår process att följa sina drömmar.

Motgångar sker i den, efter den första undrar jag faktiskt hur pojken ska orka fortsätta (jag hade tolkat det som ett negativt tecken eller som ett bevis för att det inte finns några tecken). Jag gillar också budskapet att man måste ut på en ganska lång resa för att lära sig hur man uppfyller sina drömmar.

Precis som i “Veronika bestämmer sig för att dö” bygger tankebanorna mycket på individens möjlighet att styra över sitt egna öde. Det kan kännas lite provocerande. Det kan ju vara lätt för andra att säga “följ dina drömmar” men om man har en ansträngande livssituation eller blir motarbetad av sin omgivning är det kanske inte så lätt.

Uppmaningen kan kännas dömande som att du får skylla om du inte lever det liv du vill ha. Men jag gillar ändå budskapet eftersom jag tror att många ger upp sina drömmar för lätt och istället lever som det förväntas av dem. För dem kan en sådan här bok säkert vara en välbehövlig knuff för att våga förändra sitt liv.

+ Budskapet som gav en positiv känsla och kändes viktigt.

– Kan få en att fundera över om man slösar bort sitt liv för att man inte vågar tro på sina drömmar… Läskig känsla.

Författare: Paulo Coelho

Källa: https://blygsammabokbloggen.wordpress.com/2014/08/09/alkemisten/