1. Girlhood: har himlen en förort? av Maria Stark (2016)
”Girlhood – Har himlen en förort?” är en rå, brutal och våldsam roman om förorten i går, i dag men förhoppningsvis inte i morgon. En berättelse om de unga, arga, våldsamma, kriminella och utsatta tjejerna som gjorde sitt bästa för att överleva i en grym värld.
”Girlhood – Har himlen en förort?” är en historia som mycket fritt bygger på några verkliga händelser från Stockholm och Göteborgsområdet i slutet av 90-talet, men den är ingen beskrivning av någon enskild persons livsöde. Den utger sig heller inte för att återge en sann eller fullständig bild av begångna och utredda/nedlagda brott, händelser, handlingar etc. Det är en historia om tonårstjejer som fanns för länge sen, och som finns än idag på vissa platser i Sverige. Det är en berättelse som låter tjejerna från förorten ta all plats.
Stark debut av Stark
Publiceras i BTJ-häftet nr 7, 2017.
Lektör Anna Wilner
”Girlhood – Har himlen en förort?” är en stark debut som lyfter fram tjejerna i förorten. Språket flyter lätt, men backar inte för att skildra den osminkade verkligheten. Stark lyckas med starka personskildringar// Boken lyfter fram en grupp, förortstjejerna, som tidigare inte synts så mycket i ungdomslitteraturen och visar på deras styrka trots extremt tuffa omständigheter.
2. Vem har sagt något om kärlek?: att bryta sig fri från hedersförtryck av Elaf Ali (2021)
Det är en vanlig onsdagskväll när det som inte får hända händer. Hemtelefonen ringer och Elafs pappa svarar. Hon hör att han är upprörd och sekunden efter stormar han in i hennes rum. Det är en kille som frågat efter henne i luren och hon förstår att det är David, chattkompisen från Lunarstorm som tjatat till sig hennes nummer. Det är en oskyldig flirt och de har inte ens träffats i verkligheten, men pappan ser sin värsta mardröm framför sig: att Elaf skaffat pojkvän.
Vem har sagt något om kärlek? är en personlig och gripande skildring av hur ett hedersstyrt liv i Sverige kan se ut. En direkt inblick i de förhållningsregler och förbud som präglade författarens uppväxt, och som ingen av klasskompisarna kände till eller fick veta någonting om. Minnena av ett dagligt förtryck som utövades av de människor som stod henne allra närmast.
Det är också berättelsen om en frigörelse. Om modet som krävs för att gå sin egen väg, och styrkan för att göra upp med sin och sina föräldrars världsbild och historia.
De gestaltade kapitlen som sträcker sig över tre decennier varvas med hedersrelaterade faktaavsnitt och intervjuer med författarens föräldrar som delger hur de förhåller sig till hedersnormer i dag.
3. Mizeria av Melody Farshin (2018)
Ståupp-komikern och förortskämpen Melody Farshin har skrivit en brännande aktuell ungdomsbok om tvillingarna Aicha och Ali. Med klockren jargong och tydligt inifrånperspektiv skildrar hon två gymnasieungdomars liv i en miljonprogramsförort där allt fler unga stryker med i ouppklarade dödskjutningar.
Trots att de är födda på samma dag, i samma familj, ser tvillingarnas liv och förutsättningar SÅ olika ut. Något de har gemensamt är den orubbliga fasaden som de håller upp för varandra och för sina oroliga föräldrar.
Aicha genomlider en djup depression. Hon som alltid varit den stadiga pelaren förändras när hon får uppleva något traumatiskt som lämnar henne med obesvarade gåtor och en rubbad självbild.
Samtidigt kämpar Ali för att prestera på topp med betygen och sporten och att dessutom hinna se efter sin familj. Men på senare tid har det blivit allt fler begravningar, fler än studentmottagningar. Vänner försvinner och till slut drabbar det honom på mycket nära håll.
Med korta kapitel och mycket dialog och slang är det här en bok som kommer att träffa rakt i hjärtat även på en målgrupp som sällan läser ungdomsböcker.
Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022