1. Superfeministerna av Mirion Malle (2021)
Seriealbumet Superfeministerna förklarar på ett lättbegripligt och engagerande sätt feministiska begrepp som representation, privilegier, intersektionalitet och samtycke.
Informationen ges i korta kapitel illustrerade med slagkraftiga och humoristiska teckningar. Också bitvis ganska komplexa frågeställningar tas upp och klargörs på ett sätt som alla kan ta till sig.
Den franska serieskaparen och genusvetaren Mirion Malle behärskar konsten att förklara hur ojämlikhet uppstår och påverkas av faktorer som kön, etnicitet och status.
Superfeministerna vänder sig i första hand till barn 10-15 år, men innehållet är inte bara avsett för barn. Också äldre tonåringar och vuxna kan uppskatta denna grundkurs i ett ofta missförstått ämne.
2. Det kallas manshat : en bok om feminism av Carin Holmberg (2015)
När Carin Holmberg skrivit färdigt sin avhandling i sociologi, »Det kallas kärlek« (1993), om könsmaktordningen bland unga till synes jämställda par, hade hon mycket vrede kvar. Den fick sitt utlopp i Det kallas manshat, en rak och ilsken debattbok där hon visade grundläggande ojämlikheter mellan könen med en rad exempel hämtade ur media. Varför tycker den unge fotografen Jens Assur att jämlikheten ”gått för långt” för att hans sambo vägrar att städa? Varför betraktas kvinnliga chefer som ”manliga”? Varför får så många feminister frågan om de är manshatare?
Carin Holmberg behöver inte läsa mellan raderna i de tidningsartiklar hon behandlar. Hon läser det som faktiskt står. Som hon skriver i sitt förord: ”Den bärande tanken i boken är att vi genom att inte lyssna utan enbart höra dels missar tillfällen att förstå, analysera och kritisera könsmakten, dels reproducerar densamma.”
CARIN HOLMBERG är sociolog med inriktning på frågor som rör maktrelationer mellan kvinnor och män. 1993 kom hennes avhandling »Det kallas kärlek«, om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par i Sverige. Hon är född 1959 och bosatt i Ösmo.
Pressröster:
»Varför en så snar återutgivning av denna bok? kan man undra. För att den är värd det. För att den fortfarande gäller, för att den ger en redig och lättläst grundkurs om vissa bärande strukturer i manssamhället och för att den frilägger konflikter i stället för att försöka släta över dem.«
Nina Lekander, Expressen
»Holmberg lyckas göra analyser man egentligen har hört förut till nya aha-upplevelser. Alla som börjar slappna av i den feministiska kampen och tycka att vi ju ändå har det ganska bra rekommenderas denna bok som åter bringar liv i vreden.«
Nina Björk, Dagens Nyheter
3. Den motvilliga feministen : en biografi om riksdagskvinnan och sjuksköterskan Bertha Wellin (2021)
Kraven på allmän rösträtt växer under 1900-talets början. Motståndet är stort, men 1921 kan kvinnor för första gången rösta och röstas in till riksdagen. Fem kvinnliga ledamöter blir invalda.
Högerpolitikern och sjuksköterskan Bertha Wellin (18701951) är en av dem. Hon har inte deltagit i rösträttskampen och hon tar avstånd från kvinnorörelsen.
Men hon är också radikal. Hon är med och grundar Stockholms moderata kvinnoförbund och Svensk sjuksköterskeförening. Hon vill att sjuksköterskor ska sluta niga och föreslår särbeskattning ett halvt sekel innan det genomförs.
Bertha Wellin bryter mot sin tids normer. Det är inte bara hur hon talar, beter sig och ser ut hon har också en livslång relation med en annan kvinna.
Journalisten Sara Heyman har tecknat en inlevelsefull biografi över den fascinerande och motsägelsefulla Bertha Wellin och hennes tid.
Sara Heyman (f. 1981) är journalist och legitimerad sjuksköterska. Hon har tidigare skrivit boken ”Sjukt, syster! Kärlek och uppror i svensk sjukvård” (Verbal, 2018).
Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022