5 böcker om rasism och främlingsfientlighet att läsa

Böcker frågar läsarna om något – de kan inte konsumeras utan ansträngning. Vi måste ställa upp med allvarlig uppmärksamhet och ett engagemang för att lära. Först då kan det verkliga, interna arbetet ske.

Dessa böcker om antirasism utbildar oss om allt från vita privilegier och bräcklighet till systemisk rasism. Vi har målmedvetet inkluderat utbildningsmaterial som finns i klassrummen, historisk facklitteratur, samt memoarer och uppsatssamlingar. Läs dem alla. Dessa personliga berättelser är lika viktiga som skönlitterära böcker.

Vi vill uppmuntra dig att fortsätta beställa dessa böcker till dig själv och dina nära och kära, även om de inte är tillgängliga direkt. Din beställning (eller bibliotekslån) signalerar förlagen att fortsätta trycka och fortsätta engagera författare, och det stödjer även bokhandlare.

Eftersom den här listan är under ständig utveckling, uppmuntrar vi dig att kolla in ofta och dela ytterligare titlar i kommentarerna nedan. Det är viktigt att lyssna på rösterna som talar och delar erfarenheter, precis som det är viktigt att tala ut mot rasism. Må vi alla göra vår del för att bygga en bättre framtid.

Det här är vår lista över böcker om rasism och främlingsfientlighet vi anser alla bör läsa åtminstone en gång.

5 böcker om rasism och främlingsfientlighet att läsa

1. Att motverka rasism i förskolan och skolan av Emma Arneback, Jan Jämte (2017)

Förskolan och skolan har ett tydligt uppdrag att motverka rasism. Samtidigt visar forskning att rasism tar sig en rad olika uttryck på olika nivåer, och får allvarliga konsekvenser för de barn och elever som utsätts. Rasistiska föreställningar, handlingar och strukturer gör att vissa löper högre risk än andra att utsättas för kränkningar och diskriminering. Därmed motverkar rasism barns och elevers likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas.

Behoven av insatser för att motverka rasism är stora. I boken beskrivs förskolans och skolans uppdrag att motverka rasism. Här behandlas också olika sätt att förstå och analysera rasism, och hur rasism kan komma till uttryck i pedagogisk verksamhet. Författarna redogör för en bred palett av arbetssätt som kan användas för att motverka olika former av rasism i förskolan och skolan från normkritik,interkulturell och frigörande pedagogik till kunskapsutvecklande, demokratiska och relationella arbetssätt.

Det är en mycket bra, genomarbetad och välskriven bok att använda för personalgrupper och utbildningar inom skola och förskola. Inbjudande och lättöverskådlig layout samt bra referenslista.

– Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 22, 2017

2. Vit skörhet : därför är det så svårt för vita att prata om rasism av Robin Diangelo (2021)

”Förbluffande hur meningsfull läsningen blir i ett svenskt sammanhang.”

Se även  2 böcker om miljörätt du måste läsa

Kulturnyheterna SVT

”Robin DiAngelos kärnanalys är skarp, tankeprovocerande och den skickar explosivt meningsfulla impulser in i den svenska debatten: om du vägrar se ras kan du inte se rasism. ”

Kulturnyheterna SVT

”Förhoppningsvis är det svenska offentliga samtalet redo att nu ta ett kliv mot en mer sofistikerad, mer komplicerad och mer träffsäker diskussion om rasismen i vårt land.”

Kulturnyheterna SVT

”…jag gillar den inbjudande och samtidigt stränga tonen. Hur Robin DiAngelo som en ambitiös lärare tar sin läsare i örat och samtidigt ger de redskap som hen behöver för att utvecklas bortom sin skörhet.”

Svenska Dagbladet

”Boken är lite upplagd som en självhjälpsbok, en fin aspekt av Robin DiAngelos genomgång…”

Svenska Dagbladet

I denna ögonöppnande bok utforskar Robin DiAngelo det fenomen som kallas vit skörhet: vitas ovilja att förstå vithetens roll i det rasistiska systemet.

På ett effektivt sätt går DiAngelo igenom de försvarsmekanismer som vita ger uttryck för när rasism och vithet kommer på tal: ilska, rädsla, skuld eller tystnad; bara det faktum att bli tilltalade som vita får många att känna sig angripna.

Denna olust att prata om vithetens roll i rasismen förhindrar, enligt DiAngelo, viktiga samtal och omöjliggör reell förändring.

Den vänder sig direkt till vita och sätter ord på något som kan vara obekvämt, men som också kan vara livsförändrande. Vit skörhet har sedan den utkom 2018 fått ett ofattbart kulturellt genomslag och förändrat samtalet om ojämlikhet i USA.

Vit Skörhet är bästsäljaren som har fått vita amerikaner att börja prata om sin roll i rasismen.

3. Den svarte mannens börda : nya perspektiv på kolonialism, rasism och slaveri av Fredrik Segerfeldt (2019)

Av historiens tio största imperier har bara fyra varit västeuropeiska. Rasismen är idag mindre utbredd i väst än i resten av världen. Det var fler vita européer och amerikaner som var slavar i Afrika än det fördes afrikanska slavar till USA.

I Den svarte mannens börda tar sig Fredrik Segerfeldt an kolonialismens historia. Men han gör det utan det eurocentriska perspektiv som präglar vår uppfattning om frågan. Fram träder en annan bild av det förflutna än den gängse. Det offentliga samtal som har sina rötter i vår syn på kolonialismen alltifrån relationen mellan väst och islam till identitetspolitik och polisvåld mot svarta i USA bygger på felaktiga premisser.

Med ett förord av DICK HARRISON, professor i historia, Lunds universitet

4. Gråskalan: En essä om sexism och rasism av Daniel Nyström (2020)

Gråskalan är en betraktelse över den tid vi lever i. Idéhistorikern Daniel Nyström reser runt i Europa under några veckor. Han besöker tre sorters miljöer: red light districts, etnografiska museer och platser där det skett terrordåd. Syftet med resan är att reflektera över sexism och rasism.

Se även  2 böcker om hedersförtryck du måste läsa

Det sägs ofta att dagens samhälle är en produkt av det förflutna. Men hur ser dessa kopplingar ut? Vad är det som står på spel som gör att gamla maktstrukturer inte ändras?

Gråskalan: En essä om sexism och rasism är tillgänglig som ljudbok och e-bok.

5. Historiens vita fläckar: om rasismens rötter i Sverige av Maria Ripenberg (2019)

Sveriges historia har vita fläckar  – det tydliggör denna genreöverskridande berättelse om konungariket Sveriges relationer till de främmande. Maria Ripenberg avslöjar hur den svenska rasism som vi idag kan bevittna vilar på en historisk grund som under långa tider varit okänd/förtigen. Författaren blandar en personlig berättelse med djupdykningar i bland annat Sveriges deltagande i slavhandeln, kolonisering av Sápmi och episoderna med de svenska kolonierna i Nordamerika och i Västindien. Framför allt kan hon peka på hur den europeiska koloniseringen grundad på slavhandel genomsyrade också vad man kan kalla den svenska diskursen från 1600-talets mitt och framåt. Den historiska framställningen vilar på solid vetenskaplig grund där både nyare och äldre forskning åberopas.

Här presenteras tidigare okänt och/eller föga uppmärksammat stoff som ger ett nytt perspektiv på dagens ständigt debatterade frågor om rasism och om migration. Det är en föga smickrande bild av svensk historia som blottläggs. Precis som de stora koloniala makterna, var Sverige med och byggde sitt välstånd på handel med människor.

Det viktiga budskapet förmedlas på ett sätt som står i kontrast mot de mörka historierna som här förs fram. Språket flyter lätt och läsaren engageras i alla drabbade människors öden. Här finns spänning, sorg och fasa som väcker medlidande.

Maria Ripenberg är journalist och filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet. 


Det finns inga ursäkter för rasism!

Rasism tar sig många former och kan hända på många ställen. Det inkluderar fördomar, diskriminering eller hat riktat mot någon på grund av deras hudfärg, etnicitet eller nationella ursprung.

Människor associerar ofta rasism med övergrepp eller trakasserier. Det behöver dock inte involvera våldsamt eller skrämmande beteende. Ta rasistiska skämt som exempel. Eller överväg situationer när människor kan uteslutas från grupper eller aktiviteter på grund av var de kommer ifrån.

Rasism kan avslöjas genom människors handlingar såväl som deras attityder. Det kan också återspeglas i system och institutioner. Men ibland kanske det inte avslöjas alls. All rasism är inte uppenbar.

Till exempel kan någon titta igenom en lista över arbetssökande och besluta sig för att inte intervjua personer med vissa efternamn. Rasism är mer än bara ord, övertygelser och handlingar. Det inkluderar alla hinder som hindrar människor från att åtnjuta värdighet och jämlikhet på grund av sin ras.

Se även  3 böcker om sjukvården alla måste läsa

Vad är rasism?

Det första steget för att stoppa rasism är att förstå vad det faktiskt är. Men det är inte alltid lätt. Om du inte är säker på vad rasism är och hur det ser ut är det okej. Vi har sammanställt den här praktiska guiden för att hjälpa dig.

Rasism kan enklast förklaras som att någon beter sig annorlunda än en annan person baserat på hudfärgen eller kulturen.

Vissa människor blir upplockade för att de ser annorlunda ut eller talar ett annat språk.

Vissa människor bär vissa klädstilar på grund av sin religion och kan bli mobbad på grund av detta.

3 bra begrepp att ha koll på

Rasism: Marginalisering och/eller förtryck av färgade personer baserat på en socialt konstruerad rashierarki som privilegierar vita människor.

Också relaterade är definitionerna av ras och systemisk rasism.

Ras: Avser de kategorier som samhället placerar individer i på grundval av fysiska egenskaper (som hudfärg, hårtyp, ansiktsform och ögonform). Även om många tror att ras bestäms av biologi, är det nu allmänt accepterat att detta klassificeringssystem faktiskt skapades av sociala och politiska skäl.

Det finns faktiskt fler genetiska och biologiska skillnader inom de rasgrupper som definieras av samhället än mellan olika grupper.

Systemisk rasism: En kombination av system, institutioner och faktorer som gynnar vita människor och för färgade personer, orsakar omfattande skada och nackdelar i tillgång och möjligheter. En person eller ens en grupp människor skapade inte systemisk rasism, snarare: (1) är grundad i historien om våra lagar och institutioner som skapades på en grund av vit överhöghet;* (2) finns i institutionerna och politiken som gynnar vita människor och missgynnar färgade; och (3) äger rum i interpersonell kommunikation och beteende (t.ex. förtal, mobbning, kränkande språk) som upprätthåller och stödjer systemiska orättvisor och systemisk rasism.

I ovanstående definition syftar termen ”vit överhöghet” på systematisk marginalisering eller förtryck av färgade personer baserat på en socialt konstruerad rashierarki som privilegierar människor som identifierar sig som vita.

Den hänvisar inte till extremistiska ideologier som anser att vita människor är genetiskt eller kulturellt överlägsna icke-vita och/eller att vita människor bör leva i ett samhälle som bara är för vita.

Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022

Har du läst någon bok som är nämnd i inlägget? Lämna din recension nedan 👇