Bokrecension: Trollkarlens hatt av Tove Jansson

BerĂ€knad lĂ€stid: 4 minuter ⏳

Trollkarlens hatt Àr andra boken i böckerna om Mumintrollet och hans stora familj, nÀst efter Kometen kommer. NÀr boken börjar Àr det vÄr i Mumindalen, och Mumintrollets familj har just vaknat upp frÄn vinterns ide. BÄde de och dalen Àr fulla av nyvaket liv.

I den spirande vÄrgrönskan hittar Mumintrollet och hans vÀnner en svart, hög hatt. Snart mÀrker de att allt som hamnar i hatten förvandlas till nÄgot annat, och hatten spelar en avgörande roll för hur sommaren i dalen kommer att utvecklas, med mÄnga Àventyr, lekar och farligheter.

Trollkarlens hatt slÄr mig som betydligt ljusare och barnvÀnligare Àn Kometen kommer, som fokuserade mycket pÄ den skrÀmmande obetydligheten och den stora, mörka tomma vÀrldsrymden. HÀr hamnar lÀsaren istÀllet i en riktig sommarbok med massor av upptÄg och Àventyr som centreras kring Mumindalen och Mumintrollets familj och vÀnner. Det Àr magi, ÄskvÀder, skattjakter och mystiska sÀgner.

Det kÀnns verkligen som om man börjat lÀra kÀnna det stora persongalleriet och ocksÄ som om författarinnan sjÀlv har hittat en ton och en sÀkerhet som inte funnits i den föregÄende boken. Det finns bland annat en mer sjÀlvsÀker berÀttarroll som kommer fram genom fotnoter och smÄ kommentarer.

Genom att alla karaktÀrerna ofta Àr nÀrvarande bygger man ocksÄ fort upp en kÀnsla för dem som jag inte riktigt haft innan; förutom Mumintrollet, Sniff och Snusmumriken fÄr man nu lÀra kÀnna Muminmamman och Muminpappan bÀttre, samt BisamrÄttan, Hemulen, Snorkfröken och Snorken. De Àr alla utprÀglade och vÀlutvecklade karaktÀrer som berÀttelsen kan falla tillbaka pÄ.

Som vanligt tror jag att detta med vÀl bearbetade karaktÀrer Àr sjÀlva grunden för att driva en berÀttelse framÄt utan att det blir konstlat.

Som vanligt finns det ocksÄ ett mörker i Trollkarlens hatt.

Det Àr visserligen inte sÄ framtrÀdande som i Kometen kommer eller SmÄtrollen och den stora översvÀmningen, men det finns ÀndÄ dÀr och det blandas med de glada och ljusa hÀndelserna pÄ ett sÀtt som hÄller vÄgskÄlarna pÄ en jÀmn höjd.

Det uppskattar jag vÀldigt mycket, eftersom mörkret och ondskan kÀnns nödvÀndig för det ljusa och det vackra i Muminböckerna. Till exempel introduceras MÄrran, en varelse som inte gör nÄgot lÀngre besök men som ÀndÄ Àr mÀsterligt beskriven sÄ att man som lÀsare kÀnner hur farlig hon Àr utan att hon behöver göra nÄgonting.

Boken Àr pÄ ett sÀtt klassisk i ett sagostuk med sina upptÄg och sinÀventyrsskÀnsla, men det finns en sÀrskild MuminstÀmning som jag börjat kÀnna igen och uppskatta, en melankoli som ger en sÀllsam ton Ät berÀttelsen, förstÀrkt av de detaljerade och ofta mörka bilderna.

Dess originalitet med egna pÄhittade karaktÀrer med sÀrprÀglade utseenden och egna miljöer gör ocksÄ de hÀr böckerna tidlösa, vilket naturligtvis Àr till deras stora fördel.

Boken liksom dess illustrationer Àr ljus, eller Ätminstone ljusare Àn de böcker i serien som jag hittills bekantat mig med, men balanserar alltid pÄ grÀnsen till nÄgot mörkt och farligt. Och detta Àr egentligen den tjusning som jag först nu börjat förstÄ.

Hur har jag kunnat missa det hÀr, Àr vÀl egentligen den konstanta tanken hos mig medan jag lÀser.

NĂ€sta bok i serien heter Muminpappans memoarer och stĂ„r redan och vĂ€ntar i hyllan.

”Trollkarlens hatt”, 1948

InlÀgg senast uppdaterat: 5 mars, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag pĂ„ 1MiljonBoktips.se đŸ˜Č
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du mÄste bekrÀfta din prenumeration via e-post för att delta i tÀvlingen. Vi skickar aldrig skrÀppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda pÄ mer i vÄr Integritetspolicy.

Har du lĂ€st nĂ„gon bok som Ă€r nĂ€mnd i inlĂ€gget? LĂ€mna din recension nedan 👇