Bokrecension: Styggelsen av Amanda Hellberg

BerĂ€knad lĂ€stid: 6 minuter ⏳

NĂ€r jag blev tipsad om den hĂ€r boken blev jag vĂ€ldigt förvĂ€ntansfull – svensk skrĂ€ck!

Det Ă€r inte nĂ„gonting man Ă€r bortskĂ€md med, och jag som gillar skrĂ€ck tycker att det Ă€r spĂ€nnande att upptĂ€cka nya författare inom genren rent allmĂ€nt – men sĂ€rskilt svenska sĂ„dana.

Styggelsen handlar om den finlandssvenska flickan Singa som turnerar med sin pappa pÄ olika marknader pÄ landsbygden under 40-talet. Hon agerar som medium, och hennes show gÄr ut pÄ att fÄ kontakt med andevÀrlden. Men hennes kringflackande liv tar en dramatisk vÀndning nÀr hon kidnappas och utnyttjas för sina förmÄgors skull.

MÄnga Är senare förnimmer den unga tjejen Maja en nÀrvaro nÀr hon jobbar med att stÀda i en gammal vÄrdcentral, och Singas berÀttelse kommer i dagen.

Jag Àr ganska osÀker pÄ vad jag egentligen tycker om Styggelsen. Jag har haft svÄrt att bli fÀngslad av boken och min lÀsning har varit sporadisk och ganska oengagerad.

Jag vet inte riktigt varför, för boken har mĂ„nga ingredienser som tilltalar mig – de klĂ€rvoajanta gĂ„vorna som Singa besitter Ă€r snyggt beskrivna och det kittlar nĂ€r man fĂ„r ta del av hennes syner och sĂ€ttet hon utnyttjar dem pĂ„ för att tjĂ€na pengar pĂ„ marknaderna, som Ă€r livfullt och starkt beskrivna.

Den svenska miljön ger boken en kĂ€nsla av nĂ€rhet som jag verkligen uppskattar, och det mĂ€rks att det ligger research bakom romanen – sĂ€rskilt de parapsykologiska tricken som utförs.

Styggelsen Àr en annorlunda roman som kÀnns rolig att lÀsa just dÀrför. Den kÀnns ganska unik, och mÄnga gÄnger sköter den sig vÀldigt vÀl som skrÀckroman.

Den blandar bÄde klassiska spökelement med mÀnsklig grymhet och mer lÄgmÀlda ockulta inslag som jag uppskattar mycket. Ibland tycker jag dock att boken förlitar sig lite vÀl mycket pÄ Àckelfaktorn för att skapa obehag, men det gÄr inte att förneka att det Àr effektfullt.

Det Ă€r nĂ€r boken gĂ„r över i sin andra del och Maja tar över rollen som huvudperson som jag tröttnar lite – jag hinner inte riktigt utveckla nĂ„gon relation till Maja, och jag blir störd av att boken vĂ€xlar perspektiv till ett jag i den andra delen.

Dessutom saknar andra delen all spÀnning eftersom Maja försöker lösa mysteriet med vem Singa Àr, medan jag som lÀsare redan vet.

Det finns inget mysterium för mig att lösa som lĂ€sare, och mĂ„nga gĂ„nger slĂ„r tanken mig att boken fungerat bĂ€ttre om de tvĂ„ berĂ€ttelserna – den om Singa och den om Maja – hade löpt parallellt med varandra istĂ€llet för att lösa av varandra.

Det hade gett boken ett helt annat engagemang, för i slutet kÀnner jag mest att boken bara avslöjar det jag redan vet, i en upplösning som kÀnns alltför forcerad och plötslig.

Jag tycker ocksÄ att romanen kÀnns ganska splittrad, kanske pÄ grund av att perspektivet hela tiden hoppar mellan karaktÀrer, och kanske pÄ grund av att det passerar sÄ mycket tid i boken utan att jag riktigt förstÄr det som lÀsare.

Singas karaktÀr gillar jag, och de grymma antagonisterna Àr vÀl framförda, men Maja fÄr jag aldrig nÄgon ordentlig relation till och det finns alltför mÄnga sidokaraktÀrer som tar upp plats utan att föra berÀttelsen framÄt mer Àn i nÄgra krystade nödfall, och som sedan försvinner utan att man fÄr veta vad som hÀnde dem.

Och det finns för mÄnga lösa trÄdar som man aldrig fÄr svaret pÄ. NÀr boken tog slut kunde jag inte lÄta bli att tÀnka, jaha, var det dÀr allt?

SprÄket i boken kÀnns dÀremot starkt och sÀkert, och vÀldigt effektfullt pÄ sina stÀllen. Det enda som stör mig Àr egentligen att dialogen nÀstan hela tiden skrivs ut pÄ dialekt. Jag inser att det Àr en smaksak, men jag personligen har svÄrt för att lÀsa dialog som Àr skriven pÄ det sÀttet. Det stannar upp min lÀsning och gör att jag tvingas lÀsa lÄngsammare.

Sammanfattningsvis tycker jag att Styggelsen Àr en intressant bok, definitivt lÀsvÀrd, men lite ofokuserad och för uppdelad, vilket skapar en distans till mig som lÀsare.

Den Àr obehaglig och framför allt Àcklig, men det stör mig att sjÀlva handlingen har sÄ stor potential som aldrig riktigt utnyttjas fullt ut. Det kÀnns som en bok som hade kunnat bli betydligt mer spÀnnande och nervkittlande om den fÄtt ett annat upplÀgg.

Men det finns ÀndÄ nÄgonting hos Amanda Hellberg som jag gillar, en essens i berÀttelsen som kÀnns unik och personlig, och jag ska definitivt kolla upp hennes andra romaner

“Styggelsen”, 2008

InlÀgg senast uppdaterat: 17 februari, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag pĂ„ 1MiljonBoktips.se đŸ˜Č
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du mÄste bekrÀfta din prenumeration via e-post för att delta i tÀvlingen. Vi skickar aldrig skrÀppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda pÄ mer i vÄr Integritetspolicy.

Har du lĂ€st nĂ„gon bok som Ă€r nĂ€mnd i inlĂ€gget? LĂ€mna din recension nedan 👇