Bokrecension: Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink

Beräknad lästid: 4 minuter ⏳

Titel: Och i Wienerwald står träden kvar
Författare: Elisabeth Åsbrink
Genre: Förr i tiden, biografi
Antal sidor: 323
Utgivningsår: 2011
Förlag: Natur & Kultur

Otto Ullmann är tretton år när han måste skickas till Sverige. Året är 1939.
Att vara jude och bo i Wien är ingen bra kombination. Föräldrarna skickar alltså bort.

I Sverige flyttar han mellan barnhem och gårdar. När han kommer till godsherre Kamrad i Småland lär han känna sonen Ingvar och de blir bästa vänner, trots att Ingvar är aktiv medlem i nazistföreingen. Otto blir en av de första anställda på IKEA.

Ottos föräldrar bestämmer sig för att skriva ett brev om dagen till honom. Den här boken bygger på de 500 brev som kom fram.

När jag precis hade beställt den här boken började jag nästan ångra mig. Jag trodde att den skulle vara väldigt svår, men lugnade mig med att en bok inte kan vinna ett pris om den är krångligt skriven (den vann Augustpriset 2011 inom kategoirn för fackböcker).

Det måste finnas ett flyt. Och det gör det.

Jag är imponerad av den fina balansen mellan Otto, Ingvar Kamprad och all fakta om nazismen. Det är tre stora grenar och jag tror att det lätt skulle kunna bli för mycket elende om man bara fokuserade på nazi-Tyskland.

Även om boken på många sätt känns som skönlitteratur när man läser den så är jag medveten om att den är ett viktigt dokument. Jag lärde mig en massa av den. Därför klassas den som fackbok.

Särskilt intressant är den att läsa om Sveriges ställning i kriget. Man får ofta uppfattningen om att Sverige alltid har varit så snällt och samarbetsvilligt. Det stämmer inte. Det var väldigt få flyktingar som släpptes in i landet, och de var noga utvalda.

Den delen gör boken väldigt tänkvärd.

Författaren är journalist, och de tenderar ofta att ha ett ganska enkelt och platt språk, men Elisabeth Åsbrink skriver vackert och målande. Även breven från Ottos föräldrar är fina och gripande.

Det måste vara oerhört svårt att skriva en bok som enbart är baserad på research! Tror ni inte att det lätt blir lite stelt? Inte i det här fallet. Historerna vävs samman bra och får boken att kännas levande.

Budskapet är tydligt och får mig att verkligen förså judarnas situation. Så här står det på sida 74:

Ingenting var längre som förut. Att vara jude låg plötsligt djupare än tro och självliv, än frågan om ritualerna i helgedomen. Att vara jude hade blivit en egenskap som gick i arv och kunde identifieras som gener styrda av sitt högst specifikt judiska DNA.

Med en sådan syn på världen och människorna kunde religionsbyte möjligen betraktas som klädsamt, som att rätta till frisyren, en anpassning enligt rådande etikett. Men under ytan fanns juden kvar.

Längre fram i boken har Åsbrink också listat drygt 35 årtal i historen då judar inte har varit välkomna.

Vissa delar känns väldigt utmanande, t. ex. det som står om Ingvar Kamprad. Åsbrink rotade fram en massa hemliga dokument och luskat fram saker om hans förflutna. Men det är viktigt att någon vågar ifrågasätta. Så det inte upprepas.

Och i Wienerwald står träden kvar var inte så svår som jag befarande, men det var en fantasiskt läsvärd utmaning.

Gillar du böcker om den här tiden så gillar du den här. Rekommenderas starkt!

Betyg: 5/5

Inlägg senast uppdaterat: 6 mars, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag på 1MiljonBoktips.se 😲
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du måste bekräfta din prenumeration via e-post för att delta i tävlingen. Vi skickar aldrig skräppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda på mer i vår Integritetspolicy.

Har du läst någon bok som är nämnd i inlägget? Lämna din recension nedan 👇