Bokrecension: Lilla smycket av Patrick Modiano

BerĂ€knad lĂ€stid: 5 minuter ⏳

Det hÀr med Nobelpristagare. Ni har sÀkert mÀrkt att jag inte skrivit ett dyft om Nobelpriset i litteratur hÀr pÄ bloggen. Det Àr klart att jag Àr spÀnd pÄ att veta vem som fÄr det varje Är, men det Àr inget som jag Àr sÀrskilt insatt i.

Dessutom blir jag lÀtt avtÀnd pÄ att lÀsa böcker som alla andra lÀser för tillfÀllet, och Àr det ingenting jag Àr intresserad av sedan förut Àr det heller ingenting jag jagar efter att fÄ lÀsa. Men sÄ blev Lilla smycket utvald till bokcirkeln jag Àr med i, och nu sitter jag alltsÄ hÀr och har precis som mÄnga andra lÀst min första bok av Patrick Modiano.

I tunnelbanan i Paris fĂ„r den unga ThĂ©rĂšse syn pĂ„ en kvinna i gul kappa – en kvinna som Ă€r oerhört lik hennes mamma, som pĂ„stĂ„s ha dött för flera Ă„r sedan i Marocko. ThĂ©rĂšse börjar följa efter kvinnan, allt mer övertygad om att det Ă€r hennes mor. Samtidigt börjar hon tĂ€nka tillbaka pĂ„ Ă„ren med mamman och alla de smĂ€rtsamma minnen som Ă€r förknippade med barndomen.

Lilla smycket Àr en vÀldigt tunn bok pÄ knappt 130 sidor, och jag har lÀst den under en enda intensiv lÀsdag.

Det har inte gjort sĂ„ mycket – det Ă€r inte en bok som man mĂ„ste ta pauser i, utan den flyter pĂ„ obehindrat, Ă€ven om det sĂ„ klart aldrig Ă€r optimalt att lĂ€sa böcker under tidspress. Men trots att boken till sin lĂ€ngd Ă€r ganska ansprĂ„kslös sĂ„ hinner det berĂ€ttas en hel del mellan sidorna.

Boken Àr uppbyggd kring tillbakablickar och minnen, och pÄ mÄnga sÀtt kÀnns lÀsupplevelsen som ett pussel dÀr man fÄr bit efter bit för att sÄ smÄningom kunna bygga upp ThérÚses bakgrundshistoria.

Det Àr ingen ljus berÀttelse, men bokens lÄgmÀlda och ibland nÀstan kÀnslokalla sprÄk hindrar det frÄn att bli melodramatiskt eller snyftigt. Det Àr berÀttelsen om ett övergivet barn som blivit en övergiven vuxen, och boken existerar nÄgonstans mellan ett nu och ett dÄ pÄ ett sÀtt som blir drömskt och nÀstan suddigt.

Just sprÄket i boken tycker jag mycket om, det Àr dÀmpat, avskalat och utan sÀrskilt mycket kÀnslor, vilket lÀmnar utrymme Ät mig som lÀsare att tolka och vara aktiv i skapandet av berÀttelsen. Men samtidigt kan jag ocksÄ kÀnna att det hindrar boken frÄn att kÀnnas sÀrskilt angelÀgen.

Jag kÀnner aldrig att jag riktigt bryr mig om ThérÚse eller nÄgon av de andra karaktÀrerna i boken, de kÀnns alla lÄngt borta. SÀttet som boken Àr berÀttad pÄ gör ocksÄ att handlingen aldrig kÀnns sÀrskilt spÀnnande, och Àven om jag gillar grundidén sÄ lyfts den aldrig upp ordentligt, och upplösningen Àr ganska svÄrbegriplig för mig.

Precis som mÄnga sagt Àr Modiano ocksÄ starkt knuten till Parismiljön.

Lilla smycket Àr tydligt prÀglad av staden som utgör en stÀndig kuliss med gatunamn, adresser och platser. EmellanÄt tycker jag att det blir för mycket gatunamn och platsnamn som inte sÀger mig nÄgonting, men det Àr sÄklart en smakfrÄga.

Om man bodde i Paris eller hade varit dÀr mycket hade alla namnen sÀkert varit roliga snarare Àn hindrande i lÀsningen.

Sammanfattningsvis kan jag ÀndÄ sÀga att jag gillar Lilla smycket, frÀmst för sprÄket och kÀnslans skull.

Dock Àr berÀttelsen i sig inte sÀrskilt engagerande, och det kÀnns som om det Àr en bok som jag snart kommer att ha glömt bort. Men jag kan tÀnka mig att det hÀr sprÄket, i kombination med en handling som jag kÀnner mig mer uppslukad av, skulle kunna bli helt suverÀnt.

“La Petite Bijou”, 2001

InlÀgg senast uppdaterat: 1 mars, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag pĂ„ 1MiljonBoktips.se đŸ˜Č
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du mÄste bekrÀfta din prenumeration via e-post för att delta i tÀvlingen. Vi skickar aldrig skrÀppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda pÄ mer i vÄr Integritetspolicy.

Har du lĂ€st nĂ„gon bok som Ă€r nĂ€mnd i inlĂ€gget? LĂ€mna din recension nedan 👇