Bokrecension: Leo av Catharina Bergsten

BerĂ€knad lĂ€stid: 4 minuter ⏳

Den hĂ€r boken har jag lĂ„nat frĂ„n bibblan dĂ€r jag jobbar – mĂ„nga gĂ„nger har jag skyltat upp den eftersom jag gillar omslaget, och nĂ€r jag sedan lĂ€st pĂ„ baksidan har jag tyckt att den verkat bra. Sedan har tiden gĂ„tt och gĂ„tt utan att jag lĂ„nat den. Men nu, till sist, nĂ€r jag försöker fylla sommaren med vĂ€lskriven svensk litteratur, sĂ„ har den Ă€ntligen blivit lĂ€st.

FemĂ„rige Joar Ă€r svĂ„rt sjuk i leukemi och förbereds för transplantation. NĂ€r hans pappa Leo testar sig för att se om han passar som donator uppdagas det att han egentligen inte alls Ă€r biologisk far till Joar. Avslöjandet skakar om Leos liv ner i sjĂ€lva grundvalarna och pĂ„verkar hans relation till alla mĂ€nniskor kring honom – hans fru, hans dotter, hans kollegor och vĂ€nner – och inte minst till Joar sjĂ€lv, som blir allt sjukare.

Jag visste inte riktigt vad jag hade att vÀnta av Leo, som jag aldrig hört ett ord om och vars författare jag inte heller kÀnner igen. Men det jag slagits av allra först i lÀsningen av den hÀr romanen Àr att den Àr hemskt snyggt formgiven. Och vilken skillnad det gör för hela lÀsupplevelsen! Det hÀr Àr en liten men hyfsat tjock bok, med sidnummer i marginalen och precis lagom lÄnga kapitel. Layouten i sig gör att jag uppskattar lÀsningen Ànnu mer redan frÄn början.

Men sÄ gillar jag faktiskt boken i sig ocksÄ, inte bara utseendet. Den Àr medryckande och lyckas hÄlla kvar mig som lÀsare trots att den egentligen inte handlar om nÄgonting annat Àn Leos relationer till de runt honom.

Det Àr en relationsroman rakt igenom, men den Àr en bra sÄdan. Jag gillar hur det hela tiden görs plats för mÀnniskor i boken, bÄde deras bra och dÄliga sidor. EmellanÄt kommer jag pÄ mig sjÀlv med att tycka att en eller annan karaktÀr Àr inkonsekvent, men sÄ inser jag: nej, de beter sig faktiskt bara som folk.

Och det Àr kanske detta jag uppskattar allra mest; att karaktÀrerna Àr sÄ plÄgsamt mÀnskliga med tydliga, osmickrande brister.

Leo sjĂ€lv Ă€r inte alls sĂ€rskilt sympatisk – man förstĂ„r hans vrede men kan inte alltid förlĂ„ta den, och detsamma gĂ€ller alla andra karaktĂ€rer i boken. De kĂ€nns riktiga, verkliga. De sĂ€ger bra saker och dĂ„liga saker och aldrig nĂ„gonsin blir lĂ€saren skriven pĂ„ nĂ€san angĂ„ende vem som Ă€r god eller ond. Det fĂ„r man bestĂ€mma helt sjĂ€lv, man fĂ„r pĂ„ egen hand tolka in vem som man sympatiserar med och inte. Det gillar jag vĂ€ldigt mycket, för det gör Leo till en komplex bok som skapar utrymme för lĂ€saren att sjĂ€lv bli delaktig.

Mycket av romanen bestÄr av dialog, som ocksÄ den Àr en av bokens starkare sidor. Den kÀnns nÀstan hela tiden verklig och trovÀrdig, och det Àr tack vare den som karaktÀrerna fÄr sin mÀnsklighet och sitt djup, som i sin tur bÀr upp hela boken.

Man skulle kanske kunna tro att Leo ocksÄ Àr en bok om cancer och svÄrt sjuka barn, men faktum Àr att sjukdomen (och Joar sjÀlv) inte alls stÄr sÀrskilt mycket i centrum. Detta Àr inte en bok om de sakerna, utan den fokuserar helt och hÄllet pÄ Leo och de relationer han har.

Kanske kan man tycka att perspektivet blir för snÀvt, men jag gillar det. Det kÀnns som en vÀlplanerad, koncentrerad och exakt roman som vet vad den vill uppnÄ och ocksÄ gör det.

“Leo”, 2014

InlÀgg senast uppdaterat: 27 februari, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag pĂ„ 1MiljonBoktips.se đŸ˜Č
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du mÄste bekrÀfta din prenumeration via e-post för att delta i tÀvlingen. Vi skickar aldrig skrÀppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda pÄ mer i vÄr Integritetspolicy.

Har du lĂ€st nĂ„gon bok som Ă€r nĂ€mnd i inlĂ€gget? LĂ€mna din recension nedan 👇