Bokrecension: Havsmannen av Carl-Johan Vallgren

BerĂ€knad lĂ€stid: 4 minuter ⏳

Det var ett tag sen jag blev tipsad om den hÀr boken av en slÀkting, och för en gÄngs skull har det inte dröjt Äratal innan jag kommit till skott med att lÀsa den. Jag har varit nyfiken pÄ Carl-Johan Vallgren en tid, och det hÀr Àr den första boken av honom som jag lÀser.

FemtonÄriga Nella lever i ett stÀndigt kaos. Hemma har hon en försupen mamma och en kriminell pappa som för tillfÀllet sitter i fÀngelse.

Den enda hon verkligen hör ihop med Àr sin yngre bror, som Àr grovt mobbad i skolan. Nella gör allt för att skydda honom frÄn plÄgoandarna, men hur hon Àn försöker kan hon inte alltid vara pÄ rÀtt plats vid rÀtt tillfÀlle.

I ren desperation köpslĂ„r hon med sin brors mobbare och hamnar i ekonomisk skuld till den vĂ€rsta av dem alla. Men samtidigt kommer nĂ„gonting annat in i hennes liv – en mĂ€rklig varelse som inte borde finnas, men som Ă€ndĂ„ gör det


Som sagt Àr det hÀr den första boken av Vallgren som jag lÀser, och det finns en hel del saker i den som jag gillar. Framförallt gillar jag att lÀsa en svensk roman om övernaturliga vÀsen.

Jag tycker om hur boken utnyttjar den svenska kustmiljön och vÀlkÀnda havslegender för att skapa en helt egen, mörkare berÀttelse. Och jag tycker om hur bra den beskriver Nella och hennes tillvaro som hela tiden grÀnsar till total katastrof.

Dessutom finns det skrÀckelement som Àr bra utförda, med den galne mobbaren Gerard i spetsen.

Men samtidigt Àr Havsmannen en bok som borde sticka ut, men som inte gör det.

Kanske har jag haft för höga förvÀntningar pÄ den, eller varit lite frÄnvarande i min lÀsning av den, för till min besvikelse mÀrker jag ingenting med varken sprÄk eller utförande som gör att boken kÀnns unik eller minnesvÀrd.

Det Àr pÄ nÄgot vis en ganska vanlig roman, trots att den handlar om saker jag inte stött pÄ i nÄgon annan bok vad jag kan minnas, och som borde göra den speciell.

Medan jag lÀst har jag funderat över varför det kÀnns sÄ. Kanske Àr det sprÄket, som i brist pÄ bÀttre ord Àr stadigt.

Det gör vad det ska, men det finns liksom inte mycket mer dÀr. Jag vÀntar hela tiden pÄ att berÀttelsen ska lyfta, att den dÀr kÀnslan av sÀllsamhet och fantastik ska infinna sig, men det gör inte det. IstÀllet Àr det en vÀldigt realistisk roman pÄ de flesta sÀtt.

Kanske handlar det om att den kÀnns den lite vÀl genomtÀnkt, lite för lÀtt.

Jag skulle vilja ha mer att tugga pÄ, mindre serverat pÄ silverfat, mer att fundera över. Havsmannen gör det lite för enkelt för mig som lÀsare och slÀpper inte riktigt in mig i berÀttelsen, och det som ska vara mystiskt kÀnns inte sÀrskilt mystiskt eftersom det blir sÄ bekvÀmt förklarat.

Men jag gillar handlingen i Havsmannen, den har bra teman och Àr bra utförd. Det Àr bara det att det ingenting i den verkligen lyfter.

Den slÄr mig som en solid underhÄllningsroman, utan sÀrskilt mycket krusiduller. Det Àr inget fel i det, men jag hade ÀndÄ förvÀntat mig nÄgonting mer. Om jag lÀser mer av Vallgren ÄterstÄr att se.

InlÀgg senast uppdaterat: 28 februari, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag pĂ„ 1MiljonBoktips.se đŸ˜Č
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du mÄste bekrÀfta din prenumeration via e-post för att delta i tÀvlingen. Vi skickar aldrig skrÀppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda pÄ mer i vÄr Integritetspolicy.

Har du lĂ€st nĂ„gon bok som Ă€r nĂ€mnd i inlĂ€gget? LĂ€mna din recension nedan 👇