Bokrecension: Den nya överklassen av Bengt Ericson

Beräknad lästid: 10 minuter ⏳

Storfinansen i Sverige!

Kommunistledaren C. H. Hermansson kom med en bok år 1961 under rubriken ”Monopol och storfinans – de 15 familjerna”. Den tog fram sambandet mellan tre storbanker, försäkringsbolagen och de största industriföretagen som hade kontakt med de femton mäktiga finansfamiljer i Sverige.

Boken blev en klassiker och det kanske författaren Bengt Ericsons bok ”Den nya överklassen” också blir. Boken är utgiven på Fischer & Co år 2011.

När författaren Bengt Ericson studerar den nya grupp som idag utgör Sveriges rikaste familjer och personer är det överraskande att det finns människor bland dem som har en enkel bakgrund, anser han. Det är Ingvar Kamprad, Bertil Hult, Melker Schörling och Rune Andersson m.m. Det är dessa personer som numera är den nya överklassen tillsammans med ytterliggare 300-400 andra svenskar.

Bengt Ericson konstaterar att de tjänat sina förmögenheter med ganska hårda odds emot sig, i ett samhälle som knappast har uppmuntrat privat förmögenhetsbildning. Bengt Ericsson kommenterar att dessa människor behövs i och med att vi behöver flera duktiga entreprenörer i Sverige idag.

Vad vi mindre behöver understryker Bengt Ericson är penninghungriga tjänstemän som har vuxit fram på senare år i Sverige. De arbetar ofta inom banker, försäkringsbolag, pensionsfonder och bor i Stockholm. Som läsare av nyheter har svenska folket tagit del av denna elits förmåner flera gånger i tidningar och televisionen.

De håller varandra om ryggen med bonusar, mångmiljonlöner och pensionsavtal. Enligt Bengt Ericsson anser dessa individer att allt är i sin ordning eftersom de varit så ambitiösa. Svenska folket har nog en annan uppfattning.

Därför kan tillexempel f.d. bankchefen från Handelsbanken Arne Mårtensson gå i pension vid 55 års ålder och sedan ge sig ut på en långsegling med 225 pensionsmiljoner i bagaget. Kusinerna Jacob och Marcus Wallenberg skriver på DN/debatt om vikten av samförstånd.

Vi medborgare ska således förstå varför de är berättigade till höga ersättningar – minst en miljon per månad – för ett arbetsresultat som ofta inte imponerat, anser Bengt Ericson. Därför kan tillexempel Jacob Wallenberg kvittera ut 440 000 kr i ABB för ett styrelsemöte som pågått i sju timmar.

Miljonärer

I Sverige idag finns det många med människor som är miljonärer, men som knappt har några pengar berättar Bengt Ericson. Statistiken säger en sak verkligheten en annan. Förklaringen är stigande värden på småhus och bostadsrätter, framförallt i storstadsområdena. Enligt Statistiska Centralbyrån från år 2008 har 1.6 miljoner människor i Sverige en förmögenhet.

Det är var sjätte svensk! De har en nettoförmögenhet på mer än 1 miljon kronor. Det säger dock inget om verkligheten kommenterar Bengt Ericson om vederbörandes privata konsumtionsutrymme.

År 2008 hade 417 000 individer i Sverige tillgångar på minst 1 miljon kronor, medan drygt 5000 hade värden på minst 10 miljoner kronor. Den ekonomiska eliten i Sverige som hade en förmögenhet på 100 miljoner kronor eller mer då krymper då till en exklusiv skara på 291 personer. Med stor sannolikhet menar Bengt Ericson har den sjunkit som en följd av finanskrisen.

Svenska självbilden

Dessa siffror på finansiella tillgångar ger en bild av en grupp rika människor men ligger knappast i linje med den svenska självbilden berättar författaren och journalisten Bengt Ericson. Den här jämlikhetstanken kan man glömma direkt. I Sverige har vi en mycket ojämn förmögenhetsfördelning.

Hösten 2007 presenterade två nationalekonomer Jesper Roine och Daniel Waldenström en analys som gick ut på att den offentliga statistiken kraftigt har underskattat hur mycket de rikaste människorna i Sverige faktiskt äger. 

Enligt ekonomerna kontrollerar den rikaste procenten av befolkningen 32 % procent av den samlade, privata förmögenheten. En siffra som nu SCB ansluter sig till. Det handlar om i reda pengar på 1800 miljarder kronor.

De båda nationalekonomerna har också räknat in de rika svenskar som bor i utlandet. I den gruppen finns kända namn som Ingvar Kamprad, medlemmar av familjen Rausing, EF:s ägare Bertil Hult, IT – entreprenören Niklas Zennström och finansmännen Erik Penser och Gerard De Geer. Tillsammans med dem blir deras tillgångar 2700 miljarder kronor. Det skulle motsvara anser Bengt Ericson 40 % procent av de samlade förmögenheterna.

Tillgångar

I ett historiskt perspektiv är det en mycket högre än det som gäller för USA. I Sverige måste man gå tillbaka till sekelskiftet för att finna en sådan ojämnlik fördelning av finansiella tillgångar bland befolkningen. Det finns dock enligt författaren Bengt Ericsson en historisk parallell. I Sverige ritades maktkartan om i mars 1932, när Kreugerkraschen exploderade. Pressad av skyhöga lån, ställd inför konkurs och förmodligen ett fängelsestraff tog finansmannen Ivar Kreuger sitt liv i Paris.

I turbulensen efteråt med fordringsägarna och andra intressenter slogs olika aktörer med varandra. När stridigheterna lagt sig visade det sig att häradshövdingen Marcus Wallenberg med bas i huvudstaden och Stockholms Enskilda bank blivit den störste vinnaren.

I fortsättningen skulle sex av landets tio största företag tillhöra hans banksfär. Det lade grunden till det inflytande som familjen Wallenberg har utövat under en längre tid ända in i våra dagar.

Boken ” Den nya överklassen” av Bengt Ericson är skriven med en raljant och kritisk underton . Författaren och journalisten Bengt Ericson har en bred kompetens som redaktör på Veckans Affärer och ansvarig utgivare för Dagens Industri. Mångårig korrespondent i London och New York. Dessutom är han författare till ett antal böcker om svenskt näringsliv.

Semestermål

Boken ”Den nya överklassen” tar också upp semestermål, hur de priviligerade bor i Sverige, kungajakter, ordenssällskap, donationer och privatskolorna som den nya överklassens barn och ungdomar fostras in i m.m. Den här boken ”Den nya överklassen” borde alla svenskar läsa och reagera på!

Vad vi har fått i Sverige anser jag slutligen är en Wall-Street kapitalism som modell för vårt ekonomiska system. Det är den slutsatsen jag drar efter att ha läst boken ”Den nya överklassen” av Bengt Ericson. År 2007 var Sveriges BNP 2728 miljarder kronor medan omsättningen på börsen var 6526 miljarder.

Nyliberalismens anhängare skyr inga medel i sin jakt på vinstmaximering på världens finansmarknader. Detta leder till krascher och vårt ekonomiska system kommer inte att överleva på sikt. Det går tillexempel inte heller att försvara bankvinsterna som delas ut till privata aktieägare medans skulder ofta förstatligas och skattebetalarna får stå för fiolerna i sämre tider.

Ett slutcitat i boken ”Den nya överklassen” av Bent Ericson får stå för sig själv. Han tar upp folkhemmet och de uppoffringar människor gjort i Sverige. Människor har fått höra att folkhemmet kräver sina solidariska uppoffringar. De har snällt betalat sina skatter och stretat på, påpekar Bengt Ericson.

”Men vad som samtidigt hände, var att de bar fram en allt girigare överklass och detta med den politiska klassens tysta, eller åtminstone aningslösa, medgivande. Tala om att ha blivit lurade”

Samhällskontrakt

Slutligen tar författaren Bengt Ericson upp att det kanske måste till ett nytt samhällskontrakt mellan överklassen och människorna i Sverige. Kontraktet håller nämligen på att vittra sönder. För det första skulle flera företagare av kött och blod försöka hålla de giriga topptjänstemännen på mattan.

Denna typ av entreprenörer skulle få växa fram. Det skulle kanske kunna ge en hel del nya arbeten nu, när ungdomsarbetslösheten är i Sverige uppe i 190 000 i åldern 15-24 år under andra kvartalet år 2011. Landet har en ungdomsarbetslöshet som ligger över snittet för EU.

En annan intressant aspekt Bengt Ericson tar upp i boken ”Den nya överklassen” är socialdemokratins dilemma att höja skatter för att återställa välfärden. Det kanske inte skuldtyngda medelklassväljare accepterar. Räntor på hus och bostadsrätter kostar en del precis som övriga hushållskostnader.

Kanske vägen fram är att samhället står för en grundtrygghet och människor får frivilligt betala eller via sina fackföreningar teckna olika sociala försäkringar. Hur blir det då för dem som bara har råd med grundtrygghet? Växer då ett nytt klassamhälle fram med skarpa gränser mellan dem som har en trygghet finansierad och de som bara får det absolut nödvändigaste.

Inlägg senast uppdaterat: 20 februari, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag på 1MiljonBoktips.se 😲
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du måste bekräfta din prenumeration via e-post för att delta i tävlingen. Vi skickar aldrig skräppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda på mer i vår Integritetspolicy.

Har du läst någon bok som är nämnd i inlägget? Lämna din recension nedan 👇