Bokrecension: Bombi Bitt och jag av Fritiof Nilsson Piraten

BerĂ€knad lĂ€stid: 6 minuter ⏳

Det var Ă„ratal sedan jag lĂ€ste den hĂ€r boken sist. Jag kommer fortfarande ihĂ„g nĂ€r jag fick den – mitt exemplar av boken Ă€r passande nog inköpt pĂ„ Kiviks marknad av min pappa, som tyckte att det var en bok jag borde lĂ€sa.

Vid den tidpunkten var jag helt uppe i klassiker och lÀste Jules Verne, Rudyard Kipling och Jack London för hela slanten. Jag var vÀldigt van vid gammeldags svenska just dÄ och minns inte alls att jag hade problem med sprÄket i Bombi Bitt och jag.

Det har jag dock nu. Boken Àr trots allt Ättio Är gammal, och det mÀrks. Vissa partier skulle kunna vara skrivna idag, medan man blir tvungen att lÀsa om andra gÄng pÄ gÄng för att verkligen göra klart att man förstÄtt allt rÀtt.

Att dialogen ofta Àr skriven i talsprÄk (pÄ skÄnska sÄklart) gör det ocksÄ desto svÄrare, och nÀr folk bryter pÄ tyska i dialogen mÄste jag ibland ljuda för mig sjÀlv för att lÀttare kunna förstÄ vad karaktÀrerna sÀger.

Men, sprĂ„ket Ă„sido – det hĂ€r Ă€r en av de fĂ„ böckerna jag Ă€ger som faktiskt gör mig glad bara jag tĂ€nker pĂ„ den. Bombi Bitt och jag Ă€r en ljus och munter historia prĂ€glad av barndomens naivitet och pĂ„hittighet. Bokens berĂ€ttare Ă€r pojken Eli, som beskriver sin vĂ€n och barndomsidol Bombi Bitt, den tre Ă„r Ă€ldre pojken som stĂ€ller till med allehanda upptĂ„g.

Tillsammans med Bombi Bitt upplever Eli en hel del hisnande Àventyr, kryddade med den dÀr Piraten-twisten som gör att man aldrig Àr riktigt sÀker pÄ vad man kan ta pÄ allvar och vad man ska lÀsa med en nypa salt.

Fritiof Nilsson Piraten Àr ju nÄgot av Sveriges mÀstare i att skriva skrönor, och man har onekligen kul nÀr man lÀser Bombi Bitt. Det Àr sÄ skruvat, samtidigt som det Àr vÀl förankrat i en verklig handling. Författaren anvÀnder sig av subtila överdrifter, och resultatet Àr vÀldigt kul.

Vid första anblicken kan det tyckas mig som modern lÀsare att det Àr en ganska oskyldig humor prÀglad av sin tid, men man upptÀcker snart att det finns en outtalad frÀckhet som utmÀrker boken.

Bara det att Bombi Bitt Ă€r son till en kvinna som Ă€r allmĂ€nt kĂ€nd som Franskan gör det omöjligt att undgĂ„ att hon Ă€r det lokala fnasket – men det nĂ€mns aldrig rakt ut. Jag gillar det, eftersom det ger lĂ€saren en chans att sjĂ€lv uppfatta humorn utan att bli skriven pĂ„ nĂ€san.

Det finns överlag mycket i boken som kan tĂ€nkas ha varit uppseendevĂ€ckande nĂ€r boken kom – pojkarna lĂ„ter sig tatueras med initialerna för organisationen ”Ku Lusk Lan”, lĂ€gger vantarna pĂ„ kyrksilvret och ljuger om gudomliga gĂ„vor, umgĂ„s med tvivelaktiga personer som hĂ€stskojaren Nils GallilĂ© och mĂ„laren Vricklund och hĂ„ller rent allmĂ€nt pĂ„ med en massa pojkstreck som grĂ€nsar till det smĂ„kriminella.

Naturligtvis Àr det delvis hÀri som bokens dragningskraft ligger. Bombi Bitt och jag skulle inte vara sÄ rolig om det inte vore för det smÄfrÀcka, det lite uppstudsiga. Dessutom neutraliseras det hela av pojkarnas inneboende godhet, den övergripande munterhet och det magiska barndomsskimmer som ligger som ett lager över hela boken.

Allt detta förkroppsligas förstÄs i den pÄhittige, frÀcke Bombi Bitt. Han Àr sjÀlva manifestationen av Elis barndom. Denne rödhÄrige, barfota pojke i slokhatt Àr skÄnska somrar, han Àr Àventyrets upphovsman och uppfinningsrikedomen sjÀlv. Det Àr svÄrt att inte Àlska honom. Tycker man inte om Bombi Bitt, sÄ har man aldrig varit barn.

Som skÄning Àr man redan pÄ förhand lite svag för den hÀr boken. Jag ser den som en klassiker, men kanske Àr den mest kÀnd inom SkÄnes grÀnser? Jag kan tÀnka mig att den skÄnska dialekten i boken kan bli ganska svÄr pÄ andra hÄll i landet.

Boken Àr inte heller uppbygd enligt nÄgon regelrÀtt mall med intrig och handling, utan bestÄr av fyra delar som alla fokuserar pÄ ett specifikt Àventyr tillsammans med Bombi Bitt. Det Àr episodlika skrönor som fÄr sin kulmen i den sista, dÀr Bombi Bitt och Eli besöker Kiviks marknad. Men min personliga favorit mÄste ÀndÄ vara den andra delen, som gÄr under titeln Kyrksilvret. Helt briljant.

Som lĂ€sare Ă„r 2012 kan det vara svĂ„rt att faktiskt fatta precis allt, eftersom samhĂ€llet förĂ€ndrats mycket sedan början pĂ„ 1900-talet dĂ„ boken utspelas. Att ha ”valackare” som yrke Ă€r svĂ„rbegripligt bara det, att lĂ€sa boken ur ett feministiskt perspektiv skulle vara deprimerande, och jag tror att det gammelsvenska sprĂ„ket kan upplevas som ett visst hinder, sĂ€rskilt om man inte Ă€r frĂ„n SkĂ„ne.

Men tro mig nÀr jag sÀger att boken Àr vÀrd en genomlÀsning. SÄ vitt jag vet finns det ingenting annat i den svenska litteraturen som riktigt liknar Piraten. Dock kan man lÀtt hitta en nÀra utlÀndsk slÀkting hos Tom Sawyer och Huckleberry Finns Àventyr, skrivna av en viss Mark Twain.

”Bombi Bitt och jag”, 1932

InlÀgg senast uppdaterat: 28 februari, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag pĂ„ 1MiljonBoktips.se đŸ˜Č
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du mÄste bekrÀfta din prenumeration via e-post för att delta i tÀvlingen. Vi skickar aldrig skrÀppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda pÄ mer i vÄr Integritetspolicy.

Har du lĂ€st nĂ„gon bok som Ă€r nĂ€mnd i inlĂ€gget? LĂ€mna din recension nedan 👇