Bokrecension: Vildsint gryning

Beräknad lästid: 4 minuter ⏳

Titel: Vildsint gryning
Författare: , Hanif, Lars Rambe, Henry Bronett, Åsa Jinder, Ralph Wikland. Emma Lundqvist, Jens af Ekenstam Stenman, Malin Roca Ahlgren med flera.
Förlag: HOI förlag

Inlägg skrivet av Hanif.

Novellsamlingarna Vildsint är roliga projekt som startade på sajten www.kapitel1.se. Många där som är författare eller vill bli samlas runt varandras texter och stöttar varandra i skrivandet. År 2010 gick man ihop flera personer och gjorde en novellsamling som kom att heta Vildsint med alster från de på sajten. Den boken gick så bra att man bestämde sig för att göra en uppföljare som fick namnet Vildsint Skymningslandet som finns recenserad här. Också den har nu fått en uppföljare, denna bok Vildsint Gryning.

Både jag och är Cookiezar som är med den här gången. Mitt bidrag är science fiction och handlar om sorg och återhämtning. När boken kom ut i juni gästbloggade jag på Kafé K här om du vill veta mer om den. Johans är en fantasynovell. Den handlar om att välja livet med sina plågor eller att välja Elden som befriar. Novellen heter Fazio och elden.

Totalt innehåller Vildsint Gryning 51 noveller, tre av dem som gästar boken är Lars Rambe, Henry Bronett och Åsa Jinder. Novellerna har väldigt skiftande karaktär, en del handlar om världar långt borta, om troll och om konstiga varelser mitt ibland oss. Eller är det vi som är konstiga? En del noveller handlar om relationer mellan kvinnor och män. Om otrohet och om att inte lyckas få till det. En del handlar om barnlängtan och om rädslan att förlora de man älskar mest. Och om att uppskatta det man har, om att vara trött på fasader och om att se saker annorlunda. Eller om att inte kunna se alls eller bara i gråskala.

Några handlar om att sätta gränser gentemot de som påstår att de älskar en. En handlar om vänskap. En om att vara osynlig, en om att duga och en om att vara älskad ändå. För en karaktär händer det äntligen något spännande i tillvaron. Några handlar om djuren i det vilda, om att uppleva naturen eller om hur det är att vara en tupp. Eller om hur det är att tycka om sin guldfisk. En handlar om att bli inlåst med bara sina drömmar som möjlig flykt och en handlar om att bara lämna allt, hoppa på ett tåg, fara dit näsan pekar och vara helt fri.

Bokens tema är såklart gryning och alla noveller speglar detta på något vis. Men inte alla novellister har tolkat gryning som någon ljust som symboliserar en ny början. Förändring kan ibland vara krävande. En ny insikt kan förpliktiga och leda till nya handlingar.

Novellerna är korta och man hoppar hit och dit rätt fort. Men trots att det är en ganska spretig samling berättelser är det rolig och intressant läsning. Kanske beror det på det som Aino Högström skriver i den sista novellen: ”Tystnad är historiens början, på samma sätt som alla historier måste börja med tystnad. Jag hör bara tankar och drömmar och hjärtan som slår.” På det sättet är boken en sorts början, som en snabbgenomgång bland tankar, drömmar och känslor. Men texten är samtidigt historier, ett fragmentariskt flöde sprungen ur många personers medvetanden.

Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022