Nils-Petter Löf är numera en väletablerad författare som trots sin kreativitet och höga kvalité på sina böcker inte har en jättestor publik – vilket egentligen är helt obegripligt, för han skriver mycket bättre än många av de mer kända författarna. Var och varannan skriver ju deckare och de flesta är rätt slätstrukna, men ingen av Löfs böcker kan då anklagas för att vara slätstruken!
Jag har läst hans senaste roman, Vad rimmar på Flora? som handlar om en ung tjej i Norrlands inland, där avstånden är långa och obygden breder ut sig. Flora förlorar sin mamma i en bilolycka och hennes pappa är redan alkoholist så hon får själv bära sorgen efter sin mamma. Som om det inte vore nog så blir hon mobbad av andra ungdomar och vad de kallar henne rimmar på Flora, så ni fattar nog vad som åsyftas. Flora får kämpa för att inte svälta och hennes pappa är inte direkt till någon hjälp. Romanen handlar om att våga vara sig själv, att kämpa på för den man är och för det man tror på. Den handlar om människans sämsta sidor, likväl som hennes bästa. Detta är nog Nils-Petter Löfs sorgligaste bok och tårarna var nära flera gånger. Folk kan verkligen vara onda! Men någonstans tror jag ändå att det goda segrar. Hur skulle man annars orka?
Inlägg senast uppdaterat: 15 februari, 2022
- Bästa sättet att se yngre ut: ljudbokstips - 13 december, 2021
- Bästa sättet att återhämta sig efter utmattningssyndrom: med en ljudbok - 13 december, 2021
- Bästa sättet att öka konditionen: med en ljudbok - 13 december, 2021