Bokrecension: Recension: Sorgesång för Easterly av Petina Gappah

Beräknad lästid: 4 minuter ⏳

Något som jag alltid har förundrats är människans förmåga att anpassa sig och hitta en vardag, nästan under vilka omständigheter som helst. För trots att många bor i länder med förtryckande regimer så lyckas de ändå älska, sörja eller bara ta sig genom dagarna som de kommer. De råkar ut för dråpligheter, grälar med sina närstående och oroar sig över att bli gamla.
Debuterande Petina Gappah har i sin novellsamling på ett fantastiskt sätt skildrat allt detta. För trots att Zimbabwe, som är samlingens sammanhållande tema, styrs av en diktator som har kastat in landet i en fruktansvärd ekonomisk och politisk kris så finns det ändå en vardag för medborgarna.
Sorgesång för Easterly består av tolv noveller och som läsare får vi möta zimbabwier från alla klasser med alla sorters yrken. Allt från änkan till en högt uppsatt man i regimen till en före detta ambulerande försäkringsförsäljare som i skuggan av den ekonomiska krisen istället livnär sig som svartabörshaj.

För mig är det främst två av novellerna som står ut och lämnar avtryck hos mig. I novellen Sorgesång för Easterly (som gett namn åt hela samlingen) får vi möta de boende i byn Easterly, eller rättare sagt en improviserad bosättning för fattiga. Där springer barnen efter den sinnessvaga Martha Mupengo, som endast ber om tjugo cent när någon pratar med henne. Slutligen märker alla i Easterly att Martha är gravid, men hon dör när hon föder sitt barn, endast assisterad av den barnlösa Ellen, som tar barnet med sig hem och lämnar Marthas kropp åt sitt öde.

Vår man i Geneve vinner en miljon euro handlar om det zimbabwiska sändebudet till FN:s kontor i Geneve. Han är en simpel man som arbetat sig upp genom byråkratin och slutligen fått sin första postering i utlandet. I Schweiz introduceras han till mycket som han aldrig tidigare upplevt, bland annat då e-post. I sin iver och naivitet luras han av bedragare att skuldsätta sig i tron att han har vunnit en miljon euro.
Båda dessa noveller bjuder på djup tragik, men visar också på min poäng att det människor skapar sig en vardag under de flesta omständigheter, även under förhållanden som vi i Sverige skulle anse som extrema. Dessutom ger Petina Gappah oss en inblick hur något vi tar för givet är något stort och spännande för den ovane, men också faran i att okritiskt ta åt oss all information som delges oss.
Att läsa Sorgesång för Easterly är en ren njutning. Petina Gappah lyckas hålla mig fången och engagerad i det Zimbabwe hon målar upp, från första till sista sidan. Språket är enkelt och lättläst, men blir aldrig fattigt och simplistiskt. Ett stort plus att översättaren bara ha översatt Petina Gappahs engelska till svenska och behållt alla ord och uttryck från shona som kryddar texten och ger den färg och nyanser.

Sorgesång för Easterly gör mig nyfiken på vad Petina Gappah kan åstadkomma i framtiden och jag hoppas verkligen att inte dröjer allt för länge innan fler böcker av hennes hand utkommer.

Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag på 1MiljonBoktips.se 😲
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du måste bekräfta din prenumeration via e-post för att delta i tävlingen. Vi skickar aldrig skräppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda på mer i vår Integritetspolicy.

Har du läst någon bok som är nämnd i inlägget? Lämna din recension nedan 👇