Bokrecension: Litteraturens slut

Beräknad lästid: 3 minuter ⏳

Är det slut med litteraturen? Det korta och enkla svaret är ja. Det längre – och mer nyanserade – svaret ger Sven Anders Johansson, professor i litteraturvetenskap i sin nyukomna bok Litteraturens slut. I filmen 2012 möter planeten sitt slut. För att överleva går världens ledare samman för att bygga gigantiska arkrar. I det första mötet som hålls, säger USA:s president detta till världsledarna: The world, as we know it has come to an end. Litegrann av detta kan man säga om litteraturen också. Johansson menar att det finns några orsaker som föranleder detta uttalande. 

  Litteraturen av idag präglas av värdegrund. Litteratur som inte har vad man anser vara rätt värdegrund avvisas, omformas, får ej komma fram. Författaren visar också på hur ihåligt detta begrepp egentligen är. Den tekniska utvecklingen har också påverkat litteraturens slut, i så måtto av man inte läser fysiska böcker lika mycket. Det är ljudböcker och e-böcker som går mest framåt. Vad innebär detta för läsningen? För litteraturens essens? Litteraturen har blivit mer moraliserande, mer politiskt korrekt, för det är litteraturens syfte att uppfostra (menar man). Men litteraturens syfte ligger immanent i litteraturen själv! Litteratur som inte chockar, som inte skakar om, som inte utvidgar ens egna erfarenheter – är en död och kall litteratur. Förutsättningarna för en författare påverkar också litteraturens kvalité. Istället för att skriva 2 riktigt bra romaner under 5 år, tjänar författaren och förlaget mer på att spotta ut en bok per år i 5 år. Samma sak gäller när det handlar om vilken typ av litteratur som ska ges ut. Ingen har väl undgått att lägge märke till att den svenska marknaden översvämmas av deckare och spänningsromaner, för det är det som folket vill ha, det är det som säljer bäst. Skolan underlättar inte heller litteraturens överlevnad. Där behandlas litteraturen mer som ett verktyg för ökad läsförsåelse och naturligtvis för att stärka värdegrunden. Litteraturen blir mekanisk. Litteratur ska inte väljas utifrån värdegrund, den ska väljas utifrån att den förmerar individen. Läsaren utvecklas, får nya insikter och erfarenheter, kan spegla sina egna erfarenheter i romankaraktärerna, osv. Litteraturen ska få en att ifrågssätta. Samtidigt som litteraturens syfte ligger just i litteraturen själv. Litteraturen griper in i allt, genom att vara en värld för sig, en egen skapelse med en egen grund. Den är autonomisk. Relationen mellan läsare och litteratur är en intimt dualistisk process där parterna påverkar varandra. När människan förändras – kanske pga av förändrade livsvillkor eller förändrade tankemönster – så förändras även litteraturen.  Ja, vi har kommit till litteraturens slut – som den en gång var. Nu börjar en ny era, på gott och ont.

Inlägg senast uppdaterat: 15 februari, 2022