Bokrecension: Ett bipolärt hjärta av Rebecca Anserud

Beräknad lästid: 4 minuter ⏳

Titel: Ett bipolärt hjärta. En berättelse om kampen att leva med bipolär sjukdom.
Författare: Rebecca Anserud
Förlag: Lindqvist Publishing

Inlägg skrivet av Hanif

Den här boken vann jag i en tävling, tre exemplar av denna bok lottades ut i tidningen Revansch, en medlemstidning för medlemmar i RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa (där jag är medlem). Det här en berättelse om Rebecca där hon berättar om hur hon insjuknade vid 15 års ålder och sedan fick diagnosen bipolär (tidigare kallad manodepressiv) fem år senare. Hon har varit inlagd på psykiatrisk avdelning sjutton (!) gånger. Det är en öppen och rak skildring med ett ganska enkelt språk och jag tror den här boken passa väldigt bra för unga läsare som vill veta mer om sjukdomen.

Rebecca skriver om manier, då hon mår helt otroligt bra, när hon får psykoser (vanföreställningar) och bland annat tror att hennes vägg andas och ser människor som inte finns på riktigt och depressioner, när allt är mörkt, hela hennes hem förfaller och hon har självmordstankar. Hon beskriver också blandtillstånd bra (på engelska så kallad ”mixed state”) där hon åker berg och dalbana och mår toppen och bottendåligt under samma dag.

Rebecca beskriver utlämnande hur det är inne på avdelningarna idag, om överbeläggning, mycket sjuka rumskamrater, om att bli tvångsinlagd när man inte vill det och om att inte få bli inlagd när man verkligen vill det, om försöken att prova sig igenom olika mediciner, om självmedicinering med alkohol eller allehanda tabletter, om att inte kunna sova på flera dagar och att gå upp i vikt av mediciner och om att skämmas och inte våga berätta för anhöriga och vänner om hur man verkligen mår.

Boken får sju kakor för en modigt berättad historia. Jag skulle rekommendera den mest till ungdomar, jag tror att man upplever saker olika när man är äldre. Bland annat skriver Rebecca om hur arg hon blir på vårdpersonalen när hon låg inne, att de till exempel inte tröstade henne när hon grät och var ledsen. Det är nog en ungdomlig reaktion att förvänta sig det (tror jag?) – jag som är över 40 vill inte alls bli tröstad av en vilt främmande person på psyket om jag sitter och gråter, utan vill bli lämnad ifred. Som personal får man nog fråga sig fram – t ex ”Vill du att jag ska sitta här hos dig?”. Däremot kan jag dela Rebeccas frustration över hur lite folk ibland verkar bry sig i vården, men sådana frågeställningar om hur det ska lösas behandlas inte i boken. Rebecca är nu ambassadör för Hjärnkoll (som på regeringens uppdrag informerar om psykisk ohälsa och försöker att ta kål på fördomar om den, se www.hjarnkoll.se). Hon har ett eget företag där hon bland annat åker runt och föreläser om hur det är att leva som bipolär.

Inlägg senast uppdaterat: 13 februari, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag på 1MiljonBoktips.se 😲
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du måste bekräfta din prenumeration via e-post för att delta i tävlingen. Vi skickar aldrig skräppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda på mer i vår Integritetspolicy.

Har du läst någon bok som är nämnd i inlägget? Lämna din recension nedan 👇