Bokrecension: Affektion av Martin Jern

BerĂ€knad lĂ€stid: 6 minuter ⏳

Bara i förra veckan lÀste jag ut Martin Jerns senaste bok Svensk synd, och den tyckte jag var vÀldigt spÀnnande och underhÄllande.

Min vĂ€n Sara tipsade mig dĂ„ om att lĂ€sa Martin Jerns tidigare roman Affektion, för att den hade en av de mest osympatiska huvudkaraktĂ€rerna hon stött pĂ„. Om jag inte redan var intresserad sĂ„ blev jag det definitivt dĂ„. Och nĂ€r jag sĂ„g hur vĂ€ldigt tunn Affektion Àr, sĂ„ tĂ€nkte jag att det kunde kvitta lika – och hĂ€r sitter jag och har lĂ€st ut boken pĂ„ bara nĂ„gon timme.

SextonÄriga Kate har sett allt och gjort allt; hon Àr trött pÄ sex och trött pÄ att bli full och nu Àr hon pÄ flykt undan de nakenbilder som spridits av antingen hennes bÀsta vÀn eller av hennes pojkvÀn. Men kanske Àr hon egentligen mer pÄ flykt undan sig sjÀlv, kÀnslan av att ingenting kÀnns och sÄ det dÀr som hÀnde pÄ ett kalas i femman, nÀr en klasskompis dog.

Det som förvÄnar mig allra mest med Affektion Àr att den alls Àr skriven av samma mÀnniska som skrivit Svensk synd.

DÀr Svensk synd Àr en underhÄllande och inte sÀllan humoristisk actionbok, nÀstan filmisk och vÀldigt visuell, Àr Affektion en betydligt allvarligare och nÀstan sjÀlslig bok som rör sig pÄ ett nÀstan existentiellt plan. Den skildrar skuggsidan och kanske till och med den inneboende ondskan hos en ung mÀnniska, och den gör det vÀldigt bra, pÄ knappt hundrafemtio sidor.

Och nej, Kate Ă€r ingen sympatisk huvudperson, sĂ„ mycket hade min vĂ€n Sara rĂ€tt i. Boken Ă€r skriven ur Kates jagperspektiv och det gör henne extremt opĂ„litlig.  Men jag har samtidigt svĂ„rt att tycka illa om henne – det Ă€r nĂ€stan som om hon genom sin berĂ€ttelse gör mig till sin medbrottsling, och det Ă€r en vĂ€ldigt intressant effekt.

Samtidigt hyser jag massor av sympatier för henne – boken Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt en studie i förtryck och de uttryck den tar sig, med Kate som levande resultat.

Dessutom blir jag under lĂ€sningen allt mer övertygad om hur viktig hon Ă€r som karaktĂ€r – jag Ă€r alltför van vid att lĂ€sa böcker som innehĂ„ller tjejer som jag sjĂ€lv kan relatera till, det vill sĂ€ga de dĂ€r lite halvt udda tjejerna som sitter inne och lĂ€ser och Ă€r försiktiga och nördiga av sig.

Det Àr karaktÀrer jag kan kÀnna igen mig i och förstÄ, men Kate Àr en helt annan historia. Hon Àr farlig, kÀnslomÀssigt avstÀngd och knappast den typ av mÀnniska som jag varken kan relatera till eller som jag skulle tycka om ifall jag trÀffade henne i verkliga livet. Hon sitter inte och lÀser böcker i nÄgot bursprÄk, hon sover pÄ golvet i en hotellkorridor och lyssnar pÄ hiphop om att döda mÀnniskor.

Men just dĂ€rför blir hon desto viktigare – för att jag sĂ„ sĂ€llan ser tjejer som hon i de böcker jag lĂ€ser. MĂ€n och killar, ja, kanske. Men inte tjejer. Mycket sĂ€llan unga svenska tjejer. Jag kan faktiskt inte komma pĂ„ en enda bok jag lĂ€st med en karaktĂ€r som liknar Kate, och för mig blir det vĂ€rdefullt. Det Ă€r vĂ€rdefullt att hon fĂ„r komma till tals.

För sÄ kÀnns det nÀstan nÀr jag lÀser Affektion, som om jag lÀser om en sann person. Martin Jern Àr otroligt duktig pÄ att fÄ fram kÀnslor, hÀndelser och inte minst dialogen mellan ungdomarna i boken pÄ ett sÀtt som Àr vÀldigt verkligt. Jag tvivlar aldrig pÄ den kÀnsla av autenticitet som finns, och det Àr imponerande skrivkonst.

Det Àr skönt att Kate kÀnns verklig samtidigt som det Àr plÄgsamt, för hon Àr en vÀldigt tragisk karaktÀr.

Jag gillar ocksĂ„ att en bok om en ung tjej inte tvunget cirkulerar kring killar och kĂ€rlek – för Ă€ven om de Ă€r viktiga inslag i handlingen sĂ„ Ă€r den centrala relationen i boken en vĂ€nskapsrelation mellan tvĂ„ vĂ€ldigt destruktiva tjejer (de pĂ„minner mig faktiskt mycket om Theo och Boris i Steglitsan – ett lĂ„ngt steg kan kanske tĂ€nkas, men relationerna liknar varandra mycket).

Det enda som oroar mig lite med boken Ă€r att den Ă€r vĂ€ldigt samtidsknuten, precis som Svensk synd. Trots att den kom ut 2011, för bara nĂ„gra fĂ„ Ă„r sedan, finns det redan sekvenser i boken som kĂ€nns svagt daterade – en kĂ€nsla som bara kommer förstĂ€rkas ju Ă€ldre den blir.

Och det Àr synd, för de teman om barndom, oskuldsfullhet, ondska och livsmening som boken kretsar kring Àr betydligt mer tidlösa, och det Àr trist om de ska falla pÄ att boken i sig vilar för mycket pÄ sin samtidskontext.

Vad man bör veta Àr iallafall att Affektion inte Àr nÄgon mysrolig bok. Den Àr hemsk, tragisk och inte sÀllan ganska provocerande. Men det Àr just det som gör den stark och det Àr just det som gör den bra, och sÄ otroligt drabbande.

“Affektion”, 2011

InlÀgg senast uppdaterat: 6 mars, 2022

📚 Vinn en bok!

Vi lottar ut 1 bok varje dag pĂ„ 1MiljonBoktips.se đŸ˜Č
Ange din e-postadress nedan för att delta i utlottningen idag 👇

Du mÄste bekrÀfta din prenumeration via e-post för att delta i tÀvlingen. Vi skickar aldrig skrÀppost till dig eller delar din e-postadress.
Ta reda pÄ mer i vÄr Integritetspolicy.

Har du lĂ€st nĂ„gon bok som Ă€r nĂ€mnd i inlĂ€gget? LĂ€mna din recension nedan 👇